Bandfotokatastrofer. Del 9. The end?

Posted in Bandfotokatastrofer. on 7 oktober, 2010 by hatpastorn

Torsdagskväll. Man sitter i soffan och dricker ett glas whiskey samtidigt som senaste plattan med utsökta LUSTRE puttrar på i bakgrunden. Plötsligt ringer telefonen, på displayen kan jag läsa att det är Dr Panzram som ringer. Jag ställer ner glaset på bordet och svarar varpå doktorn väser i andra änden:

Cradleoffilth.com. Nu.

Klick.

Jag loggar in på bandets webbadress och plötsligt exploderar hela universum.

DIMMU BORGIR, förlåt mig. Jag tar tillbaka allt jag skrev om ert senaste bandfoto.

Att CRADLE OF FILTH gett upp helt är ett faktum jag levt med ända sedan de släppte katastrofala ”Cruelty and the Beast”. Att de inte bara gett upp utan även blivit helt jävla galna är ett faktum jag kommer att leva med från och med idag tills den stund min aska sprids för vinden.

Vad i helvetets alla smådemoner tänkte de med när de tog och kanske framförallt godkände följande bild?

Halvmesyren längst till vänster ser ut som att han blivit gruppvåldtagen utav de andra bandmedlemmarna och lommar lakoniskt bort ifrån brottsplatsen med en blick som osar skuld, självförakt och uppgivenhet. Den begynnande flinten och lönnfetheten bidrar även de till hans absoluta förnedring. När artister kommit så långt i karriären att de har rustningar som scenutstyrsel vet man dessutom att musiken kommer suga hårdare än min Hugin Popsy efter att dammsugarpåsen bytts.

Brittiska Galder lyckas ungefär lika illa som norska Galder med att försöka se tuff ut. Ett omotiverat luftpungsgrepp och en idiotisk uppsyn är det bästa han verkar kunna leverera. Jag vet att Dani är den enda originalmedlemmen men jag tycker ändå att ett band som hållit på sedan 1991 borde ha mer rutin och självinsikt. Kan det vara som så att eftersom de inte ser ett skit igenom sina läskiga vampyrlinser så blir det såhär tokigt när de tar på sig kläderna? Stevie Wonder har faktiskt vid närmare eftertanke dykt upp i en och annan diskutabel kostym genom åren. Detta tar dock ändå priset. Brittiska Galders T-shirt är för övrigt mer uttänjd i halsen än min gamla STORM-tröja. En bedrift som inte är att förakta.

Den tvekönade entiteten i mitten klarar sig faktiskt ganska bra i jämförelse med de andra. En nonchalant 94-pose och en sinister uppsyn räcker långt. Synd att de andra fåntrattarna i denna högst tvivelaktiga orkester inte fattat det. Han/hon/den/det ser faktiskt ut att kunna misstas för en medlem i VINTERLAND. Överskattat band för övrigt.

Brittiska Vortex visar här på ett föredömligt vis hur man INTE ska göra en klassisk svartmetallpose. När man plockar osynliga äpplen är det obligatoriskt att man behärskar begrepp som att dyrka döden. I hans fall ser det istället ut som att han med ett charmigt leende visar vägen in i turnébussen för ett par feta svartmetallbrudar med MAYHEM-tröjor. Och då snackar vi inte tröjor med tryck ifrån ”De Mysteriis Dom Sathanas” utan vi snackar hängbröstsvettsframkallande gummitryck föreställandes skivomslaget till genomusla ”Chimera”.

Dani Filth.

Oj.

Oj oj oj.

När Shagrath på fullaste allvar tog på sig en bläckfiskhjälm trodde jag att måttet var rågat. Det var helt fel. Dani tog det måttet och gjorde de så stort att Marianergraven verkar mikroskopisk i jämförelse. Detta kan faktiskt vara slutet för segmentet ”Bandfotokatastrofer”. Hur ska något band någonsin, någonstans, någon gång kunna toppa denna fulländade bedrövelse?

1. Vad fan har han gjort med håret?

Inte ens Claire Wikholm med 1, 5 liter intorkad spya i barret efter en storfylla i Slovenien skulle kunna konkurrera med denna totala frisyranarki.

2. Liksminket.

Paljetter och skokräm. Till och med näktergalen i BRODER DANIEL skulle rynka på näsan åt detta.

3. Vad är det för en jävla min han gör?

Titta på honom. Bara titta på hans ansiktsuttryck. Vad vill han? Det ser precis ut som att han tittar in i en spegel och hinner precis uppfatta vilken fullkomlig idiot han ser ut som innan hans totala hybris tar över och han övertalas att hans nya look minsann är det nya svarta.

Man tycker att band som DIMMU BORGIR och CRADLE OF FILTH under resans gång skulle stanna upp och ta sig en funderare varför så många människor skriker rätt ut när de visar sig på följande vis. Är det någon som på riktigt tycker att sådana här fotografier är coola eller omges de bara utav lismande ja-sägare?

Nä, nu ska jag i vredesmod gå och göra rent i kattlådan. Till och med det pälsförsedda odjuret förstår hur illa det är ställt med dagens ”ledande” svartmetallartister.

/Hatpastorn

De sämsta bandnamnen.

Posted in Uncategorized on 7 oktober, 2010 by hatpastorn

På en grådaskig vardag som denna kan det vara skönt med något lättsmält att roa sig med. Flera i läsarkretsen har efterfrågat listor så här kommer ett gäng sådana på de sämsta bandnamnen undertecknad, Dr Panzram och Heidenhammer kunde komma på. Som alltid med listor kommer man i efterhand på andra kandidater som kunnat platsa men någonstans måste man dra i handbromsen. Jag tippar på att ni läsare har fler bidrag på lager så var inte blyga att plita ner dem i kommentarsfältet.

Mycket nöje.

/Hatpastorn

Dr Panzrams lista:

1. HATS BARN (…)

2. MGŁA (Låter som när en mongoloid ska uttala sin diagnos.)

3. HELFARTH (Kom igen, var är självgranskningen?)

4. OLD MAN´S CHILD (Sug mig Galder.)

5. INFERNÄL MÄJESTY (Kömmer älltid ätt hätä bänd söm stävär engelskä örd med ÅÄÖ.)

6. DIES IRAE (Mest för att samtliga band med det namnet suger kuk.)

7. I SHALT BECOME (”Shalt” är ett ord som aldrig borde ha uppfunnits.)

8. DEW SCENTED (Mountain Dew Scented.)

9. BLUTAAR (Låter som något trollen brukar säga i Warcraft 2.)

10. BESTIAL MOCKERY (Jag kan inte tänka på något annat än perversa apor.)

11. MISANTROPICAL PAINFOREST (Vart börjar man ens? )

12. BROCKEN MOON (Lika irriterande som titeln ”Alone Walkyng”.)

13. THOU ART LORD (Ett namn som alltid haft en bismak av kuk.)

14. SATANIC WARMASTER (Uselt namn på ett uselt band.)

15. GLOOMY GRIM (Hade bara varit roligt om det var ett suicidalt soloprojekt till någon som kallar sig Grim.)

16. DARK FUNERAL (Med tiden har man glömt vilket spånigt och trött bandnamn det här egentligen är.)

17. HELL-BORN (Bindestrecket gör det hela värre.)

18. DEEP-PRESSION (Behöver jag verkligen säga något?)

19. MACTÄTUS (Jordgubbsmilkshake till den tack.)

20. OV HELL (Till och med GOD SEED var ett bättre namn.)

Hatpastorns lista:

1. MYRKSKOG (Demon var lika monumental som bandnamnet är uselt.)

2. IMMORTAL DEATH (Att det finns 4 band med detta namn skrämmer mig.)

3. DU FUMLAR I LJUSET (Du fumlar med gylfen.)

4. MISTIGGO VARGOTH DARKESTRAH (Men snälla rara.)

5. DARKWOODS MY BETHROTHED (Uttala detta utan att låta efterbliven och du vinner ett fint pris.)

6. AS VAMPIRIC SHADES AND BELIAL WINDS (Jösses.)

7. AKERCOCKE (Hur uttalar man detta och vad betyder det?)

8. NATTE ULF (Ärkefiende till Dagobert?)

9. VINTERKAOS (Nakenchock, brösttattack, vinterkaos – Årets tidningsrubriker.)

10. CHAINSAWTAN (Nej.)

11. FERMENTING INNARDS (Fanns det år 1991 verkligen inga lediga namn som var bättre?)

12. MOSFET (Bandnamnet STRIPSTJOCK var uppenbarligen redan taget.)

13. TROLLHEIMS GROTT (Kommentar överflödig.)

14. …AND OCEANS (Hur kan man ens komma på tanken?)

15. VITHATTEN (Genialiskt.)

16. DARK GAMBALLE (Jag skrattade så hårt att jag nästan bröt ett revben.)

17. MIN KNIV (Snudd på genialiskt.)

18. BLACK METAL (Haha!)

19. TSATTHOGGUA (Prosit.)

20. BLAYLÖK (Ja, den smakade inget vidare.)

Heidenhammers lista:

1. NATTVINDENS GRAAT (Det här fnissar jag åt än i dag.)

2. TROLL (Fick mig att skämmas för BM när utomstående fick nys om att ett sådant här band faktiskt existerade.)

3. RUTTHNA (Nice try, försöka piffa till det med en extra konsonant.)

4. OLD FUNERAL (Ingen bortförklaring i världen räddar det här namnet.)

5. OPHTHALAMIA (Får mig att tänka på skolans alkoholiserade talpedagog.)

6. GARDENIAN (Kommentarer överflödiga.)

7. GARDENIATHAN (När du trodde att det inte kunde bli dummare!)

8. YGGTYRRHYRKH HIN DYSTRE (Danskt, självklart.)

9. CRANIAL DUST (Gud signe band som bytte från döds till black utan att tänka på namnbyte.)

10. HELSEFYR (En gång planerade jag att starta plojbandet HÄCKLEFJÄLL, men tyckte det blev för mycket. Sedan såg jag det här!)

11. CARNAL FORGE (För att …)

12. NON SERVIAM (… jag verkligen …)

13. ANGEL BLAKE (… HATAR band som …)

14. MAZE OF TORMENT (… tar namn från …)

15. TAAKEFERD (… andra bands titlar.)

16. NOCTURNAL ABYSS (Detta var det tröttaste bandnamnet jag någonsin kommit i kontakt med.)

17. SNÖTÅRAR (Eller änglar.)

18. VINTERSORG (En gång ringde jag till hans telefonsvarare bara för att få höra denna tönt på knackig skolengelska säga ”Hello, hello, this is Vintersorg”.)

19. F.K.Ü. (Tokroligt.)

20. CHAIN COLLECTOR (Ja … Vad gör egentligen en sådan?)

Fråga Hatpastorn.

Posted in Fråga Hatpastorn. on 6 oktober, 2010 by hatpastorn

En läsare utav denna skrift ställde frågan om jag inte kunde ha ett segment där jag svarar på läsarnas funderingar. En inte alls tokig idé. Förhoppningsvis får jag några spörsmål i mailboxen, annars får jag göra som Jonas Berndt ifrån MÖRK GRYNING gjorde när han blev intervjuad i Dusk Mag och hitta på några egna frågor och svar. Den anekdoten är för övrigt en utav de absolut festligaste skrönorna jag känner till. Om jag inte minns helt fel slutade det med att Jens ifrån NAGLFAR och upphovsman till kanonfanzinet Dusk Mag åkte på en så kallad ”tjottablängare mellan lysmaskarna” utav nyss nämnde Jonas Berndt när de möttes i Stockholm för en herrans massa år sedan. Hur stor sanningshalten är i den historien har jag ingen aning om men det är likväl en bra anekdot.

Det är väl egentligen bara fantasin som sätter gränser för vad ni kan fråga om så var inte blyga. Har ni frågor till Dr Panzram eller till Heidenhammer kommer jag givetvis att vidarebefordra dessa till vederbörande.

hatpastorn@gmail.com

/Hatpastorn

Bandfotokatastrofer. Del 8.

Posted in Bandfotokatastrofer. on 4 oktober, 2010 by hatpastorn

Följande artister spelar musik jag oftast inte brukar nämna i dessa skrifter men då många har hört av sig och velat höra mitt utlåtande om följande fotografier ger jag det ett försök iallafall.

Först ut är det melodiska dödsmetallbandet FALLEN ANGELS ifrån världsmetropolen Falkenberg. Falkenberg har jag faktiskt spelat i för ett gäng år sedan. Kan inte påstå att jag har några direkta minnen ifrån hålan förutom att trummisen i AUTOPSY TORMENT skötte ljudet och att det serverades hyfsade mackor till fikat. Jag fick för övrigt sova i bilen den natten då grabbarna i DEFLESHED lade beslag på alla soffor på spelstället.

Glamour.

FALLEN ANGELS bytte senare namn till SONIC SYNDICATE som de flesta säkert hört talas om. Life-metal är en rimlig benämning på deras musikstil och som med allt annat som är en smula retarderat är de fantastiskt populära bland kidsen. Kan dagens ungdomar inte bara hålla käften och lyssna på BURZUM som jag själv gjorde när man var en fjunig tonåring? Att säga att sådan här musik är en inkörsport till tyngre prylar är som att säga att STEN CARLSSON & SALTA MANDLAR är en inkörsport till VON.

För det första, ta en rejäl titt på fotot och ställ er sedan frågan ”dyrkar de här människorna döden”?

Killen längst till vänster har en bandana på sig. Alla som följt mina utlägg i den här bloggen känner till min åsikt om det klädesplagget. Att försöka se tuff ut i en bandana är ungefär som att sätta en sportkeps på morsan och sedan kalla henne för cowboy. Det blir bara fel. Att ha luggen lite nonchalant framför ögonen är bara OK om man heter Trey Azagthoth. En musikant som på det tidiga 90-talet skulle haft ett och annat att säga om detta. Blåjeansen ynglingen tagit på sig vid detta tillfälle doftar stormarknad istället för pungbråck. Hur svårt ska det vara att slita på sig ett par tajta svarta jeans och ett par gigantiska vita gymnastikskor med överdimensionerad plös? Det är ett mode som aldrig går ur tiden!

Näste filur till brösthårsrakning är uppenbarligen bandets självutnämnde hunk. En tumregel när man spelar death metal är att om man spenderar fler timmar på gymmet än framför texthäftet till DEICIDEs ”Legion” bör man tänka över sina prioriteringar. De andra grabbarna kanske står långt bak på fotot för att de är rädda att solarieläckrot ska stjäla deras lunchpengar. Vad vet jag? Vad jag däremot vet är att enda gången det är berättigat att visa kalsongerna är när man under en livespelning böjer sig framåt för att pilla på distpedalen och låter gällivarehänget tala sitt tydliga språk. Bassisten i japanska SABBAT räknas inte in i den regeln.

Snubben i mitten ser inte ens ut att spela i bandet. Han ser snarare ut som en gemensam bekant som är på besök för att låna en nätverkskabel och hamnar på bild av misstag. Hur är det möjligt att se så lengräddad ut? Det är nästan imponerande. Death metal gott folk.

Killen efter honom är av ansiktsuttrycket att döma på väg att lägga en kabel efter en högst tvivelaktig skaldjursbuffé på stadens turkpizzeria och spanar uppgivet efter närmaste sanitetsanläggning. Halskedjor och smycken är förresten bara tufft om de är i form utav ett inverterat kors gjort i 100 % nickel och köpt på Selånger marknad. Silverkedjor och vargtandsberlocker är INTE accessoarer man dyrkar döden på ett adekvat sätt i.

Det här alltså tjejen alla glesbygdskillar med stora adamsäpplen, keps och Carlings-påsar under armen masturberar till på kvällarna efter de spelat innebandy. Ja, vad ska man säga egentligen. Personligen har jag lite svårt för kvinnliga basister som inte heter Jo Bench men det är ju en ren smaksak. Tittar man lite snabbt ser hon ut som en blandning utav en katt och sångerskan Joss Stone. Mjau. Death metal.

Mer lugg på tur. Jösses vad unga de ser ut. När mitt gamla dödsband släppte första fullängdaren fick vi inte ha något bandfoto på skivan då vi såg för unga ut. På riktigt. Såhär i efterhand var det ett klokt beslut. Önskar att fler skivbolag vore lika kloka.

Är det bara jag som tycker att det här ser mer ut som en stillbild ifrån en ungdomsserie som gick i samband med TV-programmet ”Bullen” än ett foto utav ett dödsmetallband? Det är i det närmaste omöjligt att skriva något vitsigt och elakt eftersom bilden bara känns så malplacerad. Jag skulle lika gärna kunna ta fram en skolkatalog ifrån högstadiet och dra hånfulla kommentarer och obskyra svartmetallreferenser om skolrådet. Det är hög tid att DCP, Digital Corpsepaint Productions, skrider till verket.

Betydligt bättre.

Näst på tur har vi bandet HYSTERICA. De gillar armborst, Klingon-vapen, svärd, stövlar och att gapa…

Jösses.

/Hatpastorn

Gästbloggare: Heidenhammer. Del 4.

Posted in Gästbloggare. on 4 oktober, 2010 by hatpastorn

En närmare granskning av ”Anthems to the Welkin at Dusk”.

Egentligen hatar jag mig själv en aning då jag börjat nysta i det här, men naar helvete en gang kaller – finns det som bekant ingen vei tilbake.

För att gå rakt på sak; efter att tillsammans med Pastorn tagit mig igenom och sågat ”IX Equillibrium” med fotknölarna är det fortfarande något som ligger och gnager likt en rebellisk cancercell i bakhuvudet.  I ”IX”-inlägget skrev jag att både jag och Pastorn var rörande överens om att det släppet inte var något att ha när det väl anlände och efter en genomlyssning på äldre dagar framstår det beslutet som ovanligt klokt. Men i och med att vi var så snabba med att dissa den när den kom – tyder inte det på att missnöjet över EMPERORs utveckling legat på ett ännu tidigare stadium? EMPEROR vs. THORNS-släppet minns jag faktiskt knappt något av. Jag fick ett promoexemplar, lyssnade och tyckte mest att det var förvirrande. Därför är det rätt svårt att bilda sig en uppfattning om den plattan.

Nu är jag kanske ute på minerad mark och är fullt medveten om att de flesta värderar ”Anthems …” som ett av de mest fulländade släpp som gjorts i den norska historien. Detta kan inte hjälpas. Sanningen måste fram!

Det känns som att det var ofantligt längesedan ”Anthems …” dök upp, men det var ändå så sent som maj 1997 och om det låter Hedenhös kan jag i sammanhanget nämna att jag också minns när ”In the Nightside Eclipse” anlände. Det var tider det.

Förväntningarna på ”Anthems …” var av bibliska proportioner. Få släpp har varit så efterlängtade, mytomspunna och spekulerade kring. Eventuellt skulle DISSECTIONs och BURZUMs comebackskivor senare komma att spela samma roll, men det var som bekant långt senare.

Denna saga utspelar sig på den tiden då få skivor i förväg läckte ut på nätet, iallafall var det starkt begränsat och förunnat relativt få. På sin höjd kanske det cirkulerade någon advancetape eller livebootlegupptagning av kommande material, men mig veterligen fanns inget sådant att tillgå från ”Anthems …”. Det enda som man hade hört i förväg var ”Reverence”-EP:n som släppts några månader tidigare och den innehöll ett enda spår från den kommande fullängdaren. ”The Loss and Curse of Reverence” hette den låten, vars video faktiskt börjat visats på MTV. Det var liksom den massmedia som fick stå till buds vid tidspunkten – glöm Youtube och liknande.

Det här med videoklipp inom BM är ju som bekant ett kapitel för sig. Videon till ”The Loss and Curse …” innehåller förvisso inslag som inte mognat väl med tiden, men jämfört med den standard som var, eller för den delen är, på övriga BM-videoproduktioner framstod den som smått fantastisk.

Det lustiga med nämnda EP är att jag, liksom med EMPEROR vs. THORNS-plattan, inte kan erinra mig några särskilda minnen ifrån den alls. En ”riktig” låt och två utfyllnadsspår (där en av dem lät skrämmande likt soundtracket till Fångarna på Fortet) mottogs tydligen väl, men för mig var den en mindre besvikelse. Folk skrev upprörda insändare till rövslickarnas okrönta kungar till musikjournalister – Terrorizer – och undrade varför nämnda publikation utan reservationer höjt släppet till skyarna. Såvitt jag vet fick ingen något vettigt svar på den frågeställningen.

Terrorizers recension gjorde alltså gällande att ”Reverence”. var ett smått mästerverk, men detta utlåtande bleknade jämfört med vad tidningen gjorde gällande angående fullängdaren när den väl fanns ute. Jag minns att jag läste recensionen först, vilket kan ha spelat en avgörande roll när jag efter en till synes ändlös väntan kunde låta spåren smeka mina hörselgångar.

Visst var väl det nya alstret bra – men var det verkligen så bra?

Själv minns jag att jag kände mig smått rippad. Av totalt 8 låtar var 6 av dem vad jag kallar ”riktiga”, intros och outros räknas inte som riktiga låtar i min bok. Avslutande biten ’The Wanderer’ rynkade jag redan då på näsan åt och det gör jag än i dag. Jag vågar inte ens tänka på hur länge Samoth tjatade på Ihsahn att det musikstycket skulle vara med på plattan.

Kanske låter detta väl analt i dag, men åtminstone jag tog skivsläpp på blodigt allvar vid denna tidpunkt. Inga förhandslyssningar, ingen nedladdning, omslag och texter fanns enbart tillhanda om man köpte skivan för surt förvanskade studiebidrag, inte CSN – jag var ännu inte 20 år fyllda. Man hade väl för helvete rätt att ställa krav!

Visst, ”Anthems …” var späckad med knepiga riff och var musikaliskt sett vassare än föregångaren, men jag saknade de där självklara hitsen. ”In the Nightside Eclipse” har minst fyra rökare man kan dra in på ett blandband, men att välja ut ett givet spår från ”Anthems …” är betydligt svårare. OK, en del skivor når bara sin fulla potential genom pärm-till-pärmlyssning, men ändå…

Kortfattat saknar ”Anthems …” atmosfären och true-känslan ”In the Nightside Eclipse” sitter inne med. Om någon idiot inte fattade grejen med black metal behövde man bara dra på ”Into the Infinity of Thoughts” för att vederbörande skulle begripa att detta var på liv och död. I EMPERORs fall bokstavligt.

Det jag aldrig gillat med ”Anthems …” är att den har något pseudointellektuellt över sig. ”Filosofiska” texter med dåliga Nietzschereferenser har aldrig gett extrapoäng från mitt håll. Ihsahns röst låter för jävligt och även om den ”rena” sången på skivan är bättre än de flesta försöken i genren var det aldrig det jag var ute efter. De två första riktiga spåren är helt OK, men under väldigt lång tid tyckte jag att riffen inte hängde ihop helt naturligt. ”Ensorcelled by Khaos” (fånig titel) lät som ren utfyllnad. Trumspelet på skivan är långt ifrån så tight som det borde varit och heller inte så explosivt som Fausts. Helhetsintrycket blir att de helt enkelt försöker alldeles för mycket. ”Sophisticated Black Metal Art”? Jo, jag tackar.

Jag minns såhär i efterhand att Shagrath i DIMMU BORGIR inte heller var särskilt imponerad över ”Anthems …” och trots att jag inte riktigt ville ge honom rätt, det var ju ändå DIMMU BORGIR, höll jag ändå med lite sådär i smyg.

Slutdomen blir att liksom för MAYHEM blev EMPERORs riktiga höjdpunkt i historien relativt kortvarig musikaliskt sett. Båda grupperna levde sedermera på gamla meriter än på nytt material. ”De Mysteriis …” och ”In the Nightside Eclipse” delar samma öde. Båda bandens föregående verk – båda mini-LPs, bör tilläggas – lät påskina kommande stordåd och blommade sedan ut i full blom i fullängdsformat. Det blev fantastiskt, men längre än så sträckte sig faktisk inte elegansen. Varken ”Wolf’s Lair Abyss” eller ”Anthems …” är direkt dåliga verk, men bleknar bredvid föregångarna.

Och sedan var som bekant sagan all.

Tack för kaffet.

/Heidenhammer

MAYHEM – ”Ordo Ad Chao”.

Posted in Uncategorized on 29 september, 2010 by hatpastorn

När det norska MAYHEM-coverbandet MAYHEM släppte ”Ordo Ad Chao” blev måttet lite väl rågat för min smak. Jag köpte den skivan blint, liksom jag gjort med de andra albumen MAYHEM släppt post ”De Mysteriis Dom Sathanas” och redan efter första genomlyssningen var jag så upprörd att venerna i pannan var tjocka likt rötterna på asken Yggdrasil. Sedan den dagen har jag jobbat på den mest omfattande sågningen i den musikjournalistiska historien.

Till slut blev jag dock tvungen att ge upp, det tog slut på synonymer på nyckelord såsom ”usel”, ”kuk”, ”katastrof”, ”fiasko” och ”uppstötning” och hur mycket jag än skrev nådde jag aldrig någon själslig katharsis. Jag kastade hela recensionen i sopkorgen för att aldrig mera ägna den en tanke.

Jag är fullt medveten om att det finns folk som säger sig gilla den plattan men för mig som är uppvuxen med ”De Mysteriis Dom Sathanas” blev det musikaliska sveket helt enkelt för stort. Hade det varit någon annan grupp hade jag kanske inte brytt mig, men nu är det faktiskt MAYHEM vi snackar om. Eller resterna utav MAYHEM kanske jag ska säga. Heidenhammer sammanfattade detta helt briljant för en tid sedan när han i vredesmod värmde en kopp kaffe i mikrovågsugnen. Ponera att Lemmy i MOTÖRHEAD viker hädan och de resterande medlemmarna tar in en ny frontman som skriver all ny musik. Den nya låtskrivaren passar även på att totalt ändra bandets sound. Är det fortfarande MOTÖRHEAD då? Knappast. Det blir mer som ett varumärke typ Disney som tröskar på och förvrider ursprungskonceptet tills man knappt känner igen det man en gång lärt sig att dyrka.

Dr Panzram har på ett makalöst sätt lyckats fånga denna besvikelse i följande stycke videokonst och efter att ha sett den ett flertal gånger känns allting mycket bättre. Det kommer att produceras fler filmer med liknande karaktär här på bloggen i framtiden.

Mycket nöje.

http://www.vimeo.com/15396879

/Hatpastorn

Dagens länktips.

Posted in Uncategorized on 27 september, 2010 by hatpastorn

Idag fick jag ett länktips som resulterade i att jag sprutlackerade hela min kontorsplats med kaffe. Att försöka förklara humorn i detta för högst oförstående arbetskollegor vars musiksmak och musikintresse är utav starkt tvivelaktig karaktär var ungefär som att försöka lära ANTHRAX att inte spela life-metal. Omöjligt.

Wikipedia brukar förvisso bjuda på en hel del tveksamheter men detta tar priset. Jag klistrar in hela faktarutan här så den finns för allmän beskådning. Det känns nämligen som att dessa uppgifter kommer att ändras inom en relativt snar framtid.

Varsågoda, här kommer Wikipedias faktaruta om Jim Berger ifrån ABRUPTUM, WAR, VONDUR och OPHTHALAMIA.

Jim Berger

From Wikipedia, the free encyclopediaJump to: navigation, search

For other people of the same name, see James Berger (disambiguation).

Jim Berger is a Swedish black metal singer who goes by the stage name All. His original project was Abruptum. He also performed in many side-projects including Ophthalamia, Vondur, War, usually with Tony Särkkä.

He has expressed disbelief in the holocaust, claiming it to be American propaganda, as the user with alias ”pop metal” in the Swedish movie community Filmtipset [1]. The ”Filmtipset” Jim Berger isn’t the same as ”All”. The fact that in the holocaust really took place is what he liked. He is also a midget.

http://en.wikipedia.org/wiki/Jim_Berger

Makalöst.

/Hatpastorn

Encyklopedia Pestilentia. CD 3.

Posted in Encyklopedia Pestilentia on 23 september, 2010 by hatpastorn

Låt 1. THE EYE – “The Purest Domination in Wisdom”

Det franska enmansprojektet THE EYE med Vindsval på samtliga instrument är inte lika kända för allmänheten som hans andra band BLUT AUS NORD och han släppte bara en demo och en fullängdare innan han lade detta i malpåsen. Jag gillar THE EYE som fan. Det manglas tung och depressiv black metal som inte helt oväntat osar en hel del tidiga BLUT AUS NORD och då är det bara att placera tummarna uppåt. Den här skivan är givetvis fullkomligt omöjlig att få tag i så om någon vänlig själ vill sälja den till mig så öppnar jag mer än gärna börsen. Namnet Vindsval har jag dock alltid tyckt varit bisarrt. Senast jag själv kände mig vindsval var när jag somnade med fönstret öppet häromdagen. Jättefiffigt när man bor i Norrland.

http://www.youtube.com/user/DrPanzram#p/a/u/0/fjjNTQeT488

Låt 2. YYRKOON – ”Dark Kingdom”

På bandets första demo ”Oath, Obscure, Occult” finner vi denna bit. Vi finner även ett väldigt märkligt omslag men det är en annan historia. YYRKOON är ett typiskt band jag aldrig brytt mig om förutom när man leker bandleken och ska komma på ett bandnamn på Y och alla bra namn redan är tagna. YYRKOON. Vad fan är en YYRKOON? Det kanske är franska och betyder blaskig dödsmetall med synt och skriksång? En trend som tack och lov nästan helt försvunnit är förekomsten utav tjejsång på dylika alster. LORD BELIAL skrev boken om hur det ska framföras. Man tar den i bandets flickvän som är minst sämst på att sjunga, kallar henne för Lillith och sedan får hon poänglöst jama i ett inferno utav sångeffekter. Givetvis är det kvittersång på denna låt med. Tack men nej tack.

http://www.youtube.com/user/DrPanzram#p/a/u/1/-mAkhDUGe-I

Låt 3. MERRIMACK – ”The Myth of Avalon”

MERRIMACK, ej att förväxlas med den ludna utomjordingen Alfs hemplanet Melmac, har lyckats med konststycket att göra en riktigt bra musikvideo. Den är tagen ifrån deras senaste giv och heter ”In the Halls of White Death”. På Youtube finns detta stordåd att beskåda och jag rekommenderar er att göra det. Nu är det dock en låt ifrån deras första demo vi ska prata om och hur sköter sig då dessa fransoser? Ganska bra måste jag säga. Musiken är ungefär lika originell som att vara britt och ha risiga tänder men deras drivna svartmetall lyser med en dedikation som jag stödjer helhjärtat. MERRIMACK har blivit bättre och bättre med åren så kolla hellre upp deras två senaste verk än deras tidigare prylar.

http://www.youtube.com/user/DrPanzram#p/u/3/HwcFBDfDJDM

Låt 4. WITCHBANE –“ Captured by the Obscurity of Night”

Tyska WITCHBANE har en logo ritad utav en bisarr belgare vid namn Christophe Szpajdel. Alla vet vem han är men att stava hans namn är en veritabel mardröm. I logon finner vi en häxa på en kvast som flyger över en fullmåne. Det tillsammans med låttiteln gör att vi instinktivt vet att detta är svartmetall utav det mer suspekta slaget. Det finns bra riff men ska jag sammanfatta eländet så är det rätt mediokert. Otroligt standardiserad svartmetall som man var spyless på redan för hundra år sedan. Bra musik är världsomvälvande. Dålig musik kan vara underhållande. Medioker musik är bara så fruktansvärt tröttsamt. Nästa!

http://www.youtube.com/user/DrPanzram#p/u/4/h2Pp-fVBz04

Låt 5. ARKHAM – “The Dreams in the Witch House”

ARKHAM har fan Cthulhu i sin logo. Lär er utav detta WITCHBANE! Dessa kraftigt HP Lovecraft influerade fransmän startar med ett uruselt intro med hurtiga flöjtar och fan vet allt för att sedan ge sig ut i någon sorts form utav desperat svartmetall som låter mer än lovligt svensk fast inte på ett bra sätt. En trend som tack och lov nästan helt försvunnit är förekomsten utav flöjt på dylika alster. LORD BELIAL skrev boken om hur det ska framföras. Man tar den i bandets flickvän som är minst sämst på att spela flöjt, kallar henne för Lillith och sedan får hon poänglöst pipa i ett inferno utav flöjteffekter. Givetvis är det flöjt på denna låt med. Tack men nej tack.

http://www.youtube.com/user/DrPanzram#p/u/2/I6b97Pheyp4

Låt 6. AVATAR – “A Most Excellent Charm in Solemn Endurance”

Något jag blev helt galet sugen att lyssna på är belgisk symfonisk black metal med Weird Al Yankovic på slagverk. Undrar om det finns ett sådant band? Vilken tur att Encyclopedia Pestilentia finns så jag kan stilla mina mest perversa lustar. Helt seriöst, kolla in AVATARs bandfoto. Är det inte Weird Al på slagverk så säg. Gitarrplocket som inleder låten funderar jag på att stjäla men resten utav denna bit, som jag vägrar nämna vid namn då det tar en halvtimme att skriva den titeln, låter jag bli. Kalle Anka på sång, feta syntmattor, väsande gitarrer och slafsiga trummor. Belgien, lägg ner! Det här är själva arketypen för vad som blev fel med svartmetallen och slipper jag höra AVATAR igen så blir jag en lite lyckligare människa. Gitarrplocket ska jag dock stjäla. Rakt av. Bandnamnet får mig förresten att tänka på dataanimerade indiansmurfar. Jösses.

http://www.youtube.com/user/DrPanzram#p/u/5/OoxDNxRi5HM

Låt 7. ODIUM – “The Sad Realm of the Stars”

Fan vad norska ODIUM är bra. Om deras fullängdare kommit några år tidigare hade detta varit en klassisk skiva, nu blev den sorgligt bortglömd och det gör mig genuint förbannad. Anders Eek som spelar trummor gör för övrigt allting rätt då han inte är rädd för att slå hårt på virveln när han spelar snabbt som många andra trummisar verkar vara. Det är såhär det ska låta, ska det verkligen vara så svårt? Tyvärr har jag bara den här skivan på LP och jag har letat efter CD-versionen i snart 12 år. Ge mig den. Nocturnal Art var en gång i tiden ett skivbolag som bara släppte de bästa skivorna som gjorts. Varför slutade de med den fina traditionen? Mesproppen Andreas Bergh på Close-Up sågade för övrigt ODIUMs platta. Jävla idiot.

http://www.youtube.com/user/DrPanzram#p/u/6/CdqZHou2UZg

Låt 8. LESTAT – ”Criminal for the Christ”

Jag vill inte lyssna på LESTAT. Jag vill bara lyssna på ODIUM. Jag vill inte lyssna på trött fransk thrash/black med de sämsta programmerade pukorna jag hört i hela mitt liv. Det låter som att någon åker på nöten i ett gammalt dataspel till Commodore 64. Jag vill inte lyssna på riff som ett ganska känt band vid namn METALLICA gjort 10 år tidigare. Jag vill inte lyssna på ännu ett band som tycker att det är coolt att använda orchestral hits på varje markering. Jag vill inte lyssna på detta. Överhuvudtaget. Att jag inte lyckas hitta gruppens logotyp gör mig inte mindre avigt inställd till livet.

http://www.youtube.com/user/DrPanzram#p/u/7/33rTBjqCH1s

Låt 9. SAMMATH – ”De Ruines Fluisteren”

Holländska SAMMATH har åtminstone det sunda förnuftet att ha en rätt snygg tjej i bandet. Hon heter dock inte Lillith vilket gör mig en smula fundersam. Att demoinspelningar kan ha ett ruttet ljud är inget konstigt men ett så här tunt ljud har jag inte hört sedan jag själv skapade stor tonkonst i Fasttracker 2. Plutonen fick i alla fall släppa ett gäng sunkiga plattor på Folter Records.

Folter Records trivia: När jag var på turné för snart 8 år sedan så fick jag och gitarristerna i bandet sova hemma hos Jörg ifrån Folter Records då turnébussen brakat ihop och fan vet allt. Det är en lång historia. Hursomhelst så fick jag och sologitarristen dela på en mikroskopisk soffa medan rytmgitarristen delade ett iskallt golv tillsammans med en snubbe som drev fanzinet Gothic and Machines. Jörg hade en helt vild pitbull som enligt grabbarna i VOMITORY närde en viss fäbless för att bita folk i kuken varpå jag och sologitarristen låg vakna hela natten och iakttog hundjäveln som satt och stirrade hotfullt på oss. Det mina damer och herrar är glamouren med rockstjärnelivet!

http://www.youtube.com/user/DrPanzram#p/u/8/QI6yW_I25wI

Låt 10. NON SERVIAM – “Queen of Beauty”

I slutet på 90-talet så släppte ett tyskt bolag vid namn Invasion Records en drös skivor med mestadels svenska band. Det som utmärkte dessa släpp var först och främst en bedrövlig layout på skivorna samt att artisterna ofta tillhörde B-laget inom svensk extremmusik. Jag äger en otäck mängd album från detta bolag då många släpp har en viss charm och en del var till och med riktigt bra. NON SERVIAM är verkligen urtypen för ett så kallat Invasion-band. Det är välspelat och välkomponerat men det saknas det där lilla extra för att de ska vara bra på riktigt om ni förstår hur jag menar. Här har vi tjejsång eller ”seductive female vocals” som gruppen själva kallade det, akustiska partier, slingor in absurdum, skriksång och hela baletten. Att bandet lyssnat på de 3 första plattorna med CRADLE OF FILTH är ingen statshemlighet precis. ”Queen Of Beauty” är lite utav en hit och jag förstår varför NON SERVIAM blev upplockade utav Invasion Records. Man märker för övrigt att man börjar bli gammal då jag fortfarande ser dessa sörlänningar som ett nytt band när de faktiskt lade ner verksamheten år 2000.

http://www.youtube.com/user/DrPanzram#p/u/9/qp4BN-rHz6M

Låt 11. DARK FORTRESS – “Into My Deepest Desire”

Tyska DARK FORTRESS har blivit ett ganska stort band de senaste åren men alla är vi barn i början som det så fint heter. Denna skapelse ifrån deras första demo lämnar en hel del att önska, särskilt då de valt att stjäla ett riff från inte helt okända IRON MAIDEN RAKT AV i refrängen. ”Hallowed Be Thy Name” heter originalmelodin och stölden är skamlös. Det lustiga är att refrängen inte passar ihop med resten utav låten så nödlösningarna haglar inför och efter varje refräng.  I övrigt är detta blaskig svartmetall med en miljard melodiska slingor. Skratt och glada tillrop utlovas dock när refrängen kommer.

http://www.youtube.com/user/DrPanzram#p/u/10/a9PlQzpCZK4

Låt 12. DRACONIAN – “Riders of the Black Earth”

DRACONIAN ifrån världsmetropolen Säffle är ett gäng jag tycker är riktigt bra men jag äger ingenting med dem förutom låten på denna samlingsskiva. Otroligt märkligt faktiskt. Ett trevligt skönsjungande fruntimmer har de på sång och hon heter inte Lillith. Pluspoäng i min bok. Om OPETH hade varit ett bra band så borde de låtit såhär och om Napalm Records släppt denna demo som skiva skulle deras annons sett ut på följande vis:

Dark melancholic yet catchy melodies mixed with screams of purest agony and elfish sorrow. These Swedish masters of melancholy deliver a delightful and beautiful, yet sombre, masterpiece in the vein of early KATATONIA, OPETH and PARADISE LOSTt. 7 hymns of blackest tragedy for funerals to come. Out in May 1996 on Napalm Records.

Man kanske borde söka kneget som annonsförfattare åt svettiga skivbolag? ”Riders of the Black Earth”. En förbannat bra låt som får mig att hytta hotfullt med näven mot kosmos generella riktning.

http://www.youtube.com/user/DrPanzram#p/u/11/omOrLj_x_QM

Låt 13. BLAZING ETERNITY – “Over Sorte Heder”

Danskjävlar. BLAZING ETERNITY spelar fadd atmosfärisk doom numera. På deras första kassett spelade de givetvis svartmetall med låttitlar som exempelvis löd ”The Romantic Forest is Darker Than Sadness”.

L-i-f-e-m-e-t-a-l.

Jag skulle nog inte tycka att detta var så dåligt om jag inte träffat universums drygaste rövhål till dansk i början på 2000-talet som hyllade sig själv och BLAZING ETERNITY till skyarna som det största som hänt världen trots att han själv inte spelade i bandet ifråga. Samma snubbe höll för övrigt en lång monolog om att hans egna band var det mest originella någonsin då de blandade döds, svartmetall och goth. Han sade alltså detta 2001 och var vad man i folkmun brukar kalla en jävla idiot. ”Over Sorte Heder” är trots allt en inte alls för tokig bit. Drivig atmosfärisk svartmetall med folkmusikinslag och dansk sång. Bitvis finns det grekiska influenser med framförallt ON THORNS I LAY som referenspunkt. Det ställer jag mig mer skeptisk till. Jag har hört bättre och definitivt sämre grupper och hade jag inte träffat det där äckliga svinet till pompöst danskt avskum hade jag gillat detta bättre.

Typisk dansk.

http://www.youtube.com/watch?v=sb0u5AhzXBs

Låt 14. MAJESTIC MIDNIGHT – ”Tritessa”

Stopp. Bara stopp och belägg. Vad i djävulens namn är det som försiggår här? Spanska MAJESTIC MIDNIGHT hade ett bidrag på Osmose Productions samlingsplatta ”World Domination II” som lämnade en hel del att önska men var inte rakt igenom usel. Bidraget dessa liksminkade tjurfäktare har med på denna skiva saknar all vett och sans. Ondskefulla konstanta syntsjok, riff som vill vara lika onda men misslyckas, kroniskt hysteriskt kacklande sång och mycket virvel. Man hör att de vill så mycket men tyvärr så räcker det inte hela vägen. Bara för att man äger skivor med EMPEROR så betyder inte det att man låter som EMPEROR. Däremot ska bandet ha en eloge för sin ambitiösa logotyp. Jag har för övrigt inte kunnat släppa danskjäveln jag yrade om tidigare. Självklart dömde han ut mitt band som det mest ickeoriginella han någonsin hört för att i nästa sekund röja sig medvetslös åt HATESPHERE. Man tar sig för pannan.

http://www.youtube.com/user/DrPanzram#p/u/12/iPccqzy0rfY

Låt 15. MORTUARY ALCESTIS OVERLORDS – ”Goddess of Moroever”

Den här låten är ingen höjdare alls. Tjatig black/thrash med en irriterande dansk, förlåt fransk sångare. Jag kan nästan garantera att dessa lirare är galet populära i de mer suspekta musikerkretsarna i hemlandet. Mycket skinnvästar med tygmärken på och nicka gillande när någon för MORTUARY ALCESTIS OVERLORDS på tal. Mycket stå i storfyllan och skaka skitigt och tunt hår på någon sunkig metal-pub åt urusla W.A.S.P. Mycket betala 5000 spänn för att åka på Wacken och sedan inte se ett enda band live utan bara lyssna på tidiga SEPULTURA på kassett vid tältområdet. Jag hatar musik. Jag hatar danskar. Jag har slut på snus. Död är liv. Ingen logotyp hittade jag heller.

http://www.youtube.com/user/DrPanzram#p/u/13/5xow6gJOkVI

Låt 16. FROZEN SHADOWS – “Return to Supremacy”

Jag var tvungen att springa ner på ICA för att få tag i lite snus och föda så nu är man på topp igen. FROZEN SHADOWS ifrån Kanada släppte en bedrövlig demo vid namn ”Empires De Glace” 1996. I Nordic Vision nummer 9 ifrån 1997 finns denna kassett recenserad och det är en sågning som heter duga. De blev så upprörda över denna slakt att de skrev in till tidningen och klagade varpå en smutskastningskampanj på insändarsidorna tog en skön början. Underbar läsning när man sitter på skithuset. Rotade för övrigt fram tidningen, årets kulturgärning? Här kommer Nordic Visions recension:

I think that when the band members call themselves with names as Myrkhaal, Namtar, Valaack and Forrkas, they have lost the feeling about why people have names. And also the fact that they are young and naively childish in the aspect of “evil” music makes this an embarrassing package! And of course the music is ridiculous and childish. Cheaply copying their favourite Norwegian bands in a pathetic way. Idiotic sounding vocals. Why does bands have to ridicule themselves with this trash and the worst part of this story is that this shitty band actually thinks they are something, just because they sound like an idiotic copy of their favourite band!  This is music for idiots and we distance ourselves from this unworthy demo. This is not approved at all, and in a few years the idiots in this band will appreciate this review and agree with us that when they recorded this piss they were immature and stupid. Pushing the stop button felt like an orgasm, if that illustrate our point! Here is the address (but the stamp is not worth the investment) Frozen Shadows. CP Atriums. BP 32128. Montreal. Quebec. Canada. H2L 4Y5. A copy of this lame product of “under 14 years old” music will cost you 6 US Dollars. An investment for fools and where the hell is the dustbin!

Hårda ord som sagt och i mitt tycke lite väl hårt då det redan då fanns tusen band som var bra mycket sämre än FROZEN SHADOWS. Sedan så tycker jag att de låter betydligt mer svenskt än norskt. Att FROZEN SHADOWS lyssnat på ”Opus Nocturne” med MARDUK är ingen större hemlighet. 

http://www.youtube.com/user/DrPanzram#p/u/14/-5ntuUgwlWk

Låt 17. MORTHIRIM – ”Desolate World”

Sista låten att recensera, man blir nästan gråtmild. MORTHIRIM var ett sidoprojekt åt NECROMICON och de spelade tids och områdestypisk melodisk svartmetall även om jag inte vill kalla det här för svartmetall utan snarare melodisk döds. Inte så himla tokigt även om jag föredrar sorgligt underskattade THE MOANING. Synd att det bara blev en EP med detta projekt då det hade varit kul att höra vad de kunnat åstadkomma på en fullängdare.

http://www.youtube.com/user/DrPanzram#p/u/15/AitEsi0ubXE

Sammanfattning skiva 3:

Inte fullt lika jämn som CD 2 men ljusår bättre än CD 1. Hade Velvet Music som släppt denna box bantat bort allt skrot hade denna samling blivit betydligt bättre. Efter att man lyssnat igenom första skivan så blir man så avigt inställd till livet att många utav låtarna på de efterföljande skivorna dras över samma kam vilket är trist.

Ni anar inte hur otroligt skönt det är att ha detta fullkomligt idiotiska projekt klart. Jag undrar vad som blir nästa utmaning? Har en legendariskt usel samlingsskiva ifrån Impaler Records liggandes i högen med skrot men jag vet inte om världen är redo för den vederstyggelsen ännu. Då Dr Panzram även han äger den överlåter jag stafettpinnen till honom.

/Hatpastorn

Trivia Dolorosa. Del 1.

Posted in Trivia Dolorosa. on 17 september, 2010 by hatpastorn

Värdelöst vetande är den enda sanna kunskapen. En festlig anekdot gällande Mortiis dödskallesuspensoar under exempelvis er första träff med en ny partner är inte bara ett sätt för dig att visa djup, klass och social kompetens på utan även ett sätt att undersöka om personen ifråga är något att satsa på. Ser man inte den stora humorn i omslaget till plattan ”The Stargate” saknar man uppenbarligen all sorts form utav verklighetsuppfattning. Saker som dock bör undvikas under dylika tillställningar är halvtimmeslånga monologer gällande Varg Vikernes förträffliga pukvandringar på den självbetitlade debuten. Den informationen sparar man till bröllopsnatten.

Under detta segment som kommer att gå under det fantastiskt klatschiga namnet Trivia Dolorosa kommer undertecknad, Dr Panzram och Heidenhammer då som då bjuda på en del utav den kunskap vi samlat på oss under årens lopp. Dessa små fragment utav djup visdom kommer ni att kunna använda er utav i de mest vilda och skilda sammanhang.

Mycket nöje.

Visste ni att OXIPLEGATZ betyder ”Ack” på guldmumsarna ifrån yttre rymdens språk? Det är på tok för få band som tar bandnamn ifrån Kalle Anka.

Visste ni att bandet REA PÅ RÖVSMÖR senare bytte namn till SATARIEL?

Visste ni att den gamle EDGE OF SANITY-bassisten Lindberg var medlem nummer sju i BATHORYs fanklubb?

Visste ni att Kyle ifrån INCANTATION och Aphazel ifrån ANCIENT bägge blivit beskyllda för att bära peruk?

Visste ni att DEMONIAC ifrån Nya Zeeland tyckte det var rimligt att ha en textrad som löd ”Sieg heil Hitler metal” när texten var tänkt som en hyllning till den germanska thrashscenen?

Visste ni att trumpetintrot på NOKTURNAL MORTUMs platta ”Nechrist” fick Hatpastorn att skratta så hårt att katten sprang ut på balkongen i ren skräck?

Visste ni att NOCTURNAL BREEDs skiva ”Aggressor” åldrats med samma behag som den obehandlade svampinfektionen jag har i ljumsken?

Visste ni att CRADLE OF FILTH verkar ha gett upp helt?

Visste ni att de melodiska dödsmetallarna i A CANOROUS QUINTET lade ner 1999 men återförenades 2005 för att senare… Äh, skit samma…

Visste ni att Karsten Larsson som spelat trummor i ALLA band ifrån Mjölby har ett hår som har en egen atmosfär?

Visste ni att Shyaithan ifrån IMPIETY har 48 i skostorlek?

Visste ni att trummisen i hårdrocksbandet ZONATA drog i sig en hel karta Red Bull innan han insåg att det inte var läsk utan en energidryck när de spelade in i Studio Underground i Västerås?

Visste ni att ingen kan uttala titeln på INDUNGEONs platta ” The Misanthropocalypse” utan att stamma likt Janne Boklöv på tjack?

Visste ni att CHAINSAWTAN är världens tröttaste ordvits?

Visste ni att AGHAST använde sig utav Deads mikrofon på deras debutplatta?

/Hatpastorn

Ljudtekniker – Jordens avskum.

Posted in Uncategorized on 5 september, 2010 by hatpastorn

Alla som någonsin har stått på en scen och framfört Djävulens musik har upplevt variationer på nedanstående scenario.

Under soundchecken står du förtvivlat och gestikulerar till ljudteknikern då baskaggen ger ifrån sig samma ljud som när man släpper en kotte på fuktig mossa och du vet att om du inte kan höra kaggen kommer det att bli en NARGAROTH-stinkande spelning. Du får ögonkontakt med den retarderade lokale ljudteknikern, pekar med hela armen mot kaggen, pekar sedan resolut mot din monitor och avslutar med att vifta med handen uppåt för att markera att du vill ha högre volym på kaggen i din monitor. Ett barn skulle förstå denna charad, det är inte precis Gäster med Gester vi pratar om när Jarl Borssén med diverse kroppsdelar ska gestikulera ordet trombocytaggregation. Ljudmaestron dyker ner bakom sitt mixerbord, tittar efter en stunds rattande fram och ger dig tummen upp. Kommunikationen har fungerat.

Trodde du.

Efter att trumslagaren räknat in och ni dundrar igång med er intoleranta Satansmusik märker du att ljudet på kaggen blivit om möjligt ännu lägre. Hängpuka nummer 2 kan du dock höra väldigt väl, så väl att det är det enda du hör. Förtvivlat tittar du dig omkring och ser att dina medmusikanter har liknande dilemman. Trummisen verkar bara höra sin egen virvel och försöker lösa detta genom att i rent hat grinda ännu hårdare och snabbare. Bassisten smyger längre och längre bak på scenen för att kunna lyssna till utljudet på sin stärkare och står sedan resten utav spelningen och låtsas vara bassisten i JUDAS PRIEST som ingen vet vad han heter eller hur han ser ut. Gitarristerna varvar desperata svajbomber med skoningslöst sågande i E i hopp om att någon utav dem ska ha någon sorts hum om vart, när och hur de är i låten. Själv börjar du kackla nyckelord såsom ”Kill”, ”Die” och ”Satan” frenetiskt i mikrofonen i tron att publiken inte ska märka att ni är ute på djupt vatten.

Detta hände för övrigt nyss nämnda NARGAROTH när jag beskådade det spektaklet i Holland för några år sedan. De har förresten ingen bas live utan kör med en gitarrist som spelar svartmetallgitarr och en gitarrist som spelar dödsmetallgitarr. Obs, detta är inget skämt. När undertecknad frågade ena strängspelaren efter deras minst sagt undermåliga gig varför de inte hade någon bassist fick jag det svaret varpå en pinsam tystnad uppstod. Ska jag vara helt ärligt tyckte jag lite synd om snubben, ungefär på samma sätt som man tycker synd om vuxna människor som måste ha på sig hjälm inomhus.

Summan utav detta, förutom att NARGAROTH är ett band vars existensberättigande jag starkt ifrågasätter, är att ljudtekniker är jordens avskum. Extrem musik har funnits i för många år för att det ska vara acceptabelt att ljudet i 9 fall utav 10 låter som ett distat vattenfall. Det finns givetvis undantag, konstellationer som har möjligheten att ha med sig en egen ljudkonstnär brukar kunna fisa ur sig ett acceptabelt ljud. Det är de lokala talangerna som är problemet. Jag vet många spelställen som folk kategoriskt undviker att gå till då de vet att ljudet kommer vara så dåligt att man hellre lyssnar på VITHATTEN-demon i en Fiat Punto som kör 140 kilometer i timmen mellan Gräsmyr och Vännäs med trasigt avgassystem.

Att som musiker ha dåligt ljud på scen är en sak. Förhoppningsvis är man tillräckligt repad, nykter och professionell för att kunna framföra ett gig utan att höra ett skvatt. En skröna jag skrattat gott åt genom åren är den om Micke ifrån LORD BELIAL när han i fyllan och villan nickade till mitt under ett grind. Att som batterist somna under en spelning är en fantastisk prestation. Personligen brukar jag också somna när jag lyssnar på LORD BELIAL men det är en annan historia. Att stå i publiken och beskåda en spelning där ljudet är katastrofalt är bara tröttsamt och slöseri med tid, pengar och energi.

I Mexiko träffade jag på en högst suspekt snubbe som skulle sköta ljudet på 3 spelningar. Fåntratten var flera meter lång, gick som en tecknad figur och bar gigantiska solglasögon 24 timmar per dygn. Han var lika bra på att tala engelska som ett kärleksbarn mellan ett hisschakt och en näve blomjord och var allmänt hopplös. Hans specialitet var att ta sångmikrofonen och vifta den lakoniskt mot trummikrofonerna samtidigt som han upprepade mantrat ”Hola, Hola, Dos, Eeeeey” in absurdum tills rundgången tjöt. Soundcheck tog minst 3 timmar per dag.

I Finspång lyckades det lokala förbandet elda upp alla monitorer under första låten då ljudteknikern uppenbart var ifrån en annan planet. Gruppen som spelade tafflig heavy metal hade för övrigt ingen sångare den kvällen eftersom han inte fick gå dit för sin mamma då vi norrlänningar verkade så farliga. Efterfesten var legendarisk då Finspångsgrabbarna i ASHES dök upp för att sedan sitta nakna i sin replokal och borra sönder sina egna skivor.

I en håla i Tyskland som jag tror hette Solingen valde ljudteknikern att röka enorma mängder jazztobak samt vinkla PA-högtalarna mot varandra så rundgången tjöt konstant likt en gråkall vind i Härnösand. När det aggressivt påpekades vilket genomruttet as/fullkomlig idiot han var så gick budskapet inte ända fram då han likt många andra tyskar såg det engelska språket som något högst onödigt att kunna. Det var då som det stora vemodet rullade in.

I Italien lyckades klåparen bakom mixerbordet elda upp 2 monitorer samt orsaka en rundgång som fick samtliga i lokalen att få obotliga hörselskador. Hans engelska var för övrigt ännu sämre än tyskens jag nyss nämnde så han fick ha en bisarr italienare med GRAVELAND-skjorta och RHAPSODY-doftande frisyr som tolk. Slår man upp ordet språkförbistring i nationalencyklopedin så ser man en bild på 2 italienare samt en drös upprörda norrlänningar som pekar med hela handen. Samma kväll tvingades jag för övrigt genomlida en dryg timmes uppträdande med sällsynt trista FORGOTTEN TOMB. De ansåg att stämapparat var något som helst skulle lämnas hemma så gitarrerna var så sura att tänderna krullade sig i käften.

Jag skulle kunna fortsätta att räkna upp exempel i all evighet men jag tror att ni förstår poängen. Året är 2010 och det finns fortfarande ljudtekniker som ser ut som ett frågetecken när man påpekar att monitorerna på scenen inte ens är påslagna. Vad är problemet? Min personliga teori är att många rockklubbar sätter ut följande annons i lokaltidningen.

LJUDTEKNIKER SÖKES

Ingen tidigare erfarenhet behövs.

Vi söker dig som saknar all sorts form utav utbildning inom detta område. Kan du justera volymen på din TV är du överkvalificerad. Du bör ha social kompetens likt en skendöd lök samt lyssna på allt annat än hård musik . Helst ska du inte lyssna på musik överhuvudtaget.

Du ska inte kunna hantera stress, däremot krävs det att du ska vara totalt immun mot råd och tips ifrån folk som faktiskt kan något.

Behärskar du inte det engelska språket är det ett plus. Om du är blind, döv och stum är det mycket meriterande.

Arbetet kommer oftast att ske kvälls och nattetid men du behöver inte stanna kvar på din plats när väl bandet börjat spela. Däremot är det av högsta vikt att du stänger av hela ljudsystemet när DU tror att bandet har spelat klart. Allra helst bör detta ske när publiken ropar efter extranummer och bandet kommer ut på scenen igen.

Kom ihåg att det är DU som är stjärnan och att grupperna som kommer dit för att spela ska var ytterst tacksamma att de ens får vistas i samma lokal som dig. Var absolut inte blyg att äta upp bandens mat och kanske framförallt dricka upp deras pilsner.

Välkommen med din ansökan.

/Hatpastorn