Arkiv för mars, 2021

Pitch meeting, mellan Rod Smallwood och Steve Harris inför ”Dance of death”.

Posted in Uncategorized on 25 mars, 2021 by hatpastorn

– Tjena Steve! Så det är dags för en ny Iron Maiden-skiva?

– Javisst! Här har det kokats ihop nya, fräscha idéer som säkrar skivförsäljningen i många år framöver.

– Kanon. Du vet, det blev ju bara en liveskiva efter ”Brave new world”, så nu behöver vi något i hästväg för att kunna kränga merchandise utav bara helvete.

– Inga problem! Jag har fixat ett omslag som får dig att tappa hakan.

– Suveränt! Jag blev nästan lite orolig där, efter att Riggs hoppat av ännu en gång. Men du hade ett ny talang som hållit i penseln?

– O ja! Eller, pensel och pensel, vi kan säga att det … rör sig om en mer virtuell pensel.

– Men Steve … Du tycker inte att det liksom får räcka med virtuella utflykter efter den där eskapaden från 1998?

– Gud nej, det här är hippt, ser du. Faktum är att konstnären är så nöjd med resultatet att han propsar på att hans namn inte ens ska stå utskrivet i texthäftet – bilden ska liksom tala för sig själv.

– Jaha … vad ska Eddie göra den här gången då?

– Ja, Eddie och Eddie … jag tänkte att han liksom sätter sig i passagerarsätet den här gången. Du vet, det händer så mycket annat fräckt på omslaget så att han inte riktigt behövs.

– Vad säger du? Ingen Eddie? Nej du Harry, här får jag allt sätta ned foten. Merchandise är min business, och vi behöver ett extra tillskott nu. Det där internet, som du tyckte att vi kunde glömma för några år sedan, har liksom ställt till det med skivförsäljningen på sistone …

– *Suck* Ja, ja … om du nu måste ha med honom, så får han väl vara med då. Han får bli en lieman, eller något.

– Det blir skitfränt. Vi behöver tänka lite nytt nu. Vi måste ha kvar de gamla fansen, men det får inte bli någon dassig gammal Spinal Tap-rekvisita som inte funkar längre.

– Lustigt att du nämner Spinal Tap … kommer du ihåg den där ‘Stonehenge’? Det finns en slinga där som jag kanske influerats av, men det märker ingen. Jag smög in den som ett akustiskt break i titellåten, det blev skitbra. Ja, och till den låten hade jag tänkt att Bruce kunde smyga omkring i en slags ansiktsmask med fjäderplym. Och en mantel. Det blir skitfräckt, och det kommer att synas på live-DVD:n vi släpper i samband med nya skivan.

– Jaha, så det blir en live-DVD i alla fall?

– Ja, självklart! Är du galen? Hur skulle det se ut om vi inte följde upp varje släpp i fortsättningen med både live-CD och live-DVD? Att vi inte gjorde det under hela åttiotalet, och nittiotalet när jag tänker efter, övergår mitt förstånd.

– Ja, vi gjorde ju i och för sig det första halvan av nittiotalet, sen blev det ju lite grus i livemaskineriet som du kanske minns.

– Förstår inte vad du pratar om. Apropå det är det nog dags för en ny best of, eller live, vilket som. Släng in ett par låtar från ”X factor” och ”Virtual XI”, så Blaze blir nöjd.

– Men livelåtar med Blaze? Då får vi nog gräva djupt i mixarna …

– Du har rätt, vi skiter i det. Vi tar liveversioner av dem där Bruce håller i micken i stället.

– Men blir inte det lite elakt? Tänk när Blaze ser dem i affären, lagom till julhandeln, och köper dem för att visa barnen vad pappa varit med och sjungit på …

– Ja, men nu är det såhär, att det är Bruce Dickinson, och ingen annan, som är sångare i Iron Maiden. Så har det alltid varit, och det vet du.

– Ja, ja, det är ju sant. Se bara till att han får på sig den där masken då, så kanske ingen märker att det inte är Blaze som håller i micken på ”Sign of the cross”.

Hatpastorns promofrossa. Del två. Rathögen.

Posted in Uncategorized on 10 mars, 2021 by hatpastorn

Man har genomlidit många sittningar i sina dagar, men dagens djupdykning i möghögen tog hårt på krafterna. Vill ni höra mig prata om skivor man önskar inte fanns i en och en halv timme? Välkommen! Vi snackar Scarlet Records. Sleaszy Rider. Century Media. CRUZ DEL SUR! Det ena värre än det andra. Allt i en tagning. Själv. Räkna med djupa suckar och återanvändning av ord och termer som ”fruktansvärd”, ”Olyssningsbar”, ”fulaste man sett” och ”värsta tänkbara”. Redan första skivan, Gandalfs ”Rock hell” beskrivs som ett övergrepp. Kanske att ta i, men det var fan Gandalf som började.

/Hatpastorn

Pitch meeting, mellan Rod Smallwood och Steve Harris inför ”Brave new world”.

Posted in Uncategorized on 8 mars, 2021 by hatpastorn

– Tjena Steve! Så det är dags för en ny Iron Maiden-skiva?

– Javisst! Här har det kokats ihop nya, fräscha idéer som säkrar skivförsäljningen i många år framöver.

– Ja, nu när Bruce och Adrian är tillbaka i sättningen ska det väl äntligen bli lite ordning på torpet. Vissa ville ju få det att låta som att de halvt snodde vår gamla publik  med den där ”Accident of birth” …

– ”Accident of …” nej, det vet jag ingenting om.

– ”Chemical wedding”, då?

– Nej, den känner jag inte till. Nu, Smallwood, är det liksom Iron fucking Maiden vi pratar om, okej?

– Naturligtvis. Så berätta om nya plattan!

– Den blir jävligt maffig, alltså. Bombastisk. Vi kör nästan live i studion den här gången!

– Alive in studio A … alltså. *host*.

– Va?

– Ingenting. Men! Det blev ny producent, va? Hörde att du hade kontaktat han Kevin Shirley.

– Exakt. Fatta att han har Aerosmith och Silverchair på sitt CV – det smäller liksom högre än allt annat. Inte för att det egentligen behövs, man fixar ju det där på egen hand, men för sakens skull kan han ju få sitta med i studion och spana in farsan, liksom.

– Givetvis. Men jag tycker ändå det blir skönt med en producent bakom spakarna. Och det blir tuffa tag förstår jag – när Bruce skulle sätta skriket i början på ‘The number of the beast’ tog det väl över hundratjugo tagningar? Snacka om perfektionism!

– Precis. Nu blir det dock inte alls så, utan vi nöjde oss med en tre-fyra provsjungningar, så var det klart.

– Va?

– Javisst! Vi körde på i studion och Bruce skrek i högan sky rakt in i micken. Han trodde det bara var ett vanligt rep, men döm om hans förvåning när han kom tillbaka till studion två veckor senare för att lägga riktig sång och Shirley sade åt honom att knalla hem. Bruce hade redan gjort sitt. Mäktigt!

– Jaha … ja, jag lägger mig som bekant inte i musiken, det får ni sköta på egen hand. Men det blir väl några riktiga rökare till riffmackor, va? Jag tänkte om vi kan prångla ut en singel med någon dundermelodi, typ introriffet i ‘Run to the hills’ eller ‘Clairvoyant’, eller nåt ditåt. Vi har ju tre gitarrister med i sättningen nu.

– Nej, den här gången tänkte jag att vi skiter fullkomligt i sådana riff. Det blir ackordmackor för hela slanten. Mäktiga powerchords liksom. Jag har en ny ackordföljd som du nog kommer att gilla – A, F och G.

– Är inte det typ samma som …

– Jag vet inte vad du pratar om.

– Okej. Men! Derek Riggs är ju med på tåget igen. Kan tänka mig att det blir ett fett omslag? Vi har ju lite merchandiseförsäljning att ta hand om, som du vet …

– Derek, ja … *host*

– Säg inte att det skurit sig igen?

– Alltså, han har ju fått klart halva omslaget, så det är lugnt. Resten sköter sig själv. Blir en fet booklet – inga fjantiga datatypsnitt, vi kör i typ helvetica eller nåt på enfärgad botten. Enkelt, coolt, lite avskalat sådär.

– Okej. Jaja, nu med alla man på plats blir det nog bra, trots allt. Då säger vi som så, att vi fokuserar på nya skivan och låter best of-samlingar och liveplattor dröja ordentligt i fortsättningen.

– Ja, apropå det …