Arkiv för april, 2010

På återseende.

Posted in Uncategorized on 9 april, 2010 by hatpastorn

Då eder Hatpastor ger sig ut på de europeiska vägarna i 3 veckor för att sprida död och ondska så kommer det inte att bli någon större aktivitet på bloggen såvida jag inte kommer över en dator på någon slovensk vägkrog. Det ska bli skönt att lämna obygden ett tag och insupa atmosfären på diverse suspekta klubbar och finna nytt stoff att skriva om. Att gå lös bland kassettlådorna i Rumänien borde resultera i ett antal upprörda utlägg. En annan sak jag tänkte förkovra mig i är konceptet lokala förband. Detta är nästan en genre i sig själv då lokala förband har en tendens att kunna framföra de mest bisarra tongångarna.

En mycket god gammal vapendragare till mig tipsade förresten om det ryska bandet TRELLEBORG. Bara namnet fick mig att dra rejält på smilbanden och med bestämda steg dundrade jag in på gruppens Myspace för att få mig en dos vederstygglig folk-metal. Tro inte på fan att jag hamnade rätt i fällan igen. I likhet med ARKONA som jag teoretiskt borde avsky så var TRELLEBORG, trots det urbota fåniga namnet, inte helt oävna. Låten ”Gunbjorn (Birth of Skerriz)” har gått ett par varv på repeat nu och trots att frontmannen lider utav ett extremt ICS Vortex-komplex och att de stulit partier rakt av ifrån DIMMU BORGIR och BORKNAGAR så sitter jag likväl och stampar takten. Detta kan i och för sig bero på att Hatpastorn för tillfället svävar mellan liv och död i en klassisk manlig förkylning. Plutonens övriga låtar lämnar dock en hel del att önska. Usch.

I början på maj är jag åter tillbaka och förutom rapporter ifrån Europas mörkaste musikaliska skrymslen så vankas det fler bandfotokatastrofer, en djupdykning i gamla fanzines, en total redogörelse för en utav världens sämsta kompilationer vid namn Encyclopedia Pestilentia, en skrämmande rapport om grekiska BATHORY-covers, textanalyser, fler skivomslagssnack, en krönika om exakt när den norska svartmetallscenen fick fnatt, botaniserande i den georgiska pagan metal-scenen, en topplista över de råaste demokassetterna som någonsin spelats in, en Rob Darken-special samt massa annat matnyttigt. Jag började för övrigt att skriva på ett vansinnesmanifest där jag skulle kröna det band som har ordet ”goat” i bandnamnet som är mest true men efter 9 sidor gav jag bara upp.  Det blev helt enkelt för mycket finskt tornadorens.

Mina kumpaner Dr. Panzram och Heidenhammer har även de en hel del intressant på gång. Den gode doktorn har bland annat forskat i när, hur och varför uttrycket ”necro” blev ett allmängiltigt uttryck och Heidenhammer har lovat att plita ihop fler upprörda krönikor gällande gamla bra konstellationer som surnat likt mjölk i Gobiöknen.

På återseende!

/Hatpastorn

Hatpastorn botaniserar. Del 2.

Posted in Hatpastorn botaniserar. on 2 april, 2010 by hatpastorn

Att välja ett passande namn till sitt musikprojekt är en viktig del till framgång. Vissa band hör man direkt att de är bra bara man läser namnet medan andra väljer att döpa sig till något så urbota fånigt att man bara vill sätta sig på kammaren, läsa lilla katekesen baklänges och lukta sig själv i handen till jordens ände. I ännu ett infall utav total hjärndödhet så botaniserade jag i samlingen efter några utav de värsta exemplaren jag kunde hitta. Bli dock inte förvånade om det kommer flera delar med liknande tema längre fram då avgrundslika namn är allt annat än en bristvara i denna genre.

Vissa grupper är på förhand helt enkelt dömda att misslyckas. Kommer man ifrån Mexiko och döper sitt band till SVART SKALLE så bör man investera i en ny parlör för att undvika framtida fiaskon. Musikaliskt är detta ingen megakatastrof dock. Tafflig doomdöds som man brukar kunna avnjuta runt lunchtid på någon smygrutten festival i Centraleuropa är vad som bjuds. Att killarna lyssnat på tidiga KATATONIA, PARADISE LOST och ANATHEMA är ingen statshemlighet precis och att sångaren sjunger likt en fullblodsidiot är givetvis legio.

Direktöversättningar är inget man bör syssla med i onödan när man lattjar runt bland orden och varför de inte tog kontakt med en svensktalande person för att dubbelkolla detta bandnamn är ett mysterium i klass med trumspelet på polska VELES debutalbum ”Night On The Bare Mountain”.

SVART SKALLE. Smaka på det bandnamnet gott folk. SVART SKALLE.

På deras demo ifrån 2006 har de en slagdänga vid namn ”Varga Blod” Texten till denna skulle jag hemskt gärna vilja förkovra mig i.

Det amerikanska svartmetallprojektet GULLVEIG förbryllar mig. Var bandnamnen MAJBRITT och INGEGERD upptagna? Humor vore om GULLVEIG gjorde en split med exempelvis duktigt trötta RAGNAR eller varför inte NATTE ULF.

Bandnamn, ska det verkligen vara så svårt? Det finns alltså en akt som heter GULLVEIG men ingen som heter KYRKBRAND eller DÖDSDYRKAN.

Kulturskymning.

Denne pagefriserade förortssatanist har iallafall följande att säga om sitt blasfemiska musikprojekt:

GULLVEIG started out as a one man, raw black metal band in the early wintry months of 2009 by Kortirion. Disgusted by the highly populated Christian town he lived by, Kortirion began his blasphemy by invoking GULLVEIG in order to rid the town of all beliefs they once had, one ear bleeding riff at a time.

Invoking GULLVEIG. Är det samma sak som att ropa på mattanten i skolbespisningen när byttan med den stuvade spenaten ekar tom? Bandets enda släpp är för övrigt limiterat i 15 exemplar och släpptes den 25 december 2009 som ett hån mot Jesus födelsedag. 15 exemplar. Hatpastorn sätter hela kollekten på att den är släppt på Närmast Sörjande Records. Desperat amerikansk sovrumssvartmetall utav värsta sort, tack men nej tack. Säg mig förresten en grupp som i sin biografi nämner att de bildats sent på året och ni får ett fint pris. Alltid ska det tjatas om att de bildades ”early” bara för att förtvivlat tjäna in några true-poäng. Early 2009. Wow.

Kanadensiska NIDFJOLL må ha ett bandnamn jag skrattat mig fördärvad åt men rent musikaliskt är detta inte fy skam. Nonchalant slö rundgångsosande svartmetall med nordiska influenser går alltid hem i stugorna. Hur de tänkte när de döpte sig till NIDFJOLL kan jag bara spekulera i men jag antar att det har att göra med någon sorts form utav tveksamt homosexprojekt. GRIS och NIDFJOLL. Kanada går inte precis i bräschen vad det gäller bra namn. Ja, jag vet att GRIS är franska för ordet grå men det spelar ingen som helst roll.

Schweiziska STÖRTREGN låter inte alls som jag vill att de ska låta. Undertecknad var helt inställd på att detta skulle vara tandlös svartmetall med katastrofala sånginsatser men ur högtalarna ljuder välspelad och välproducerad svartdöds utav svenskt snitt. Synd att de har ett så lökigt namn för annars hade de faktiskt kunnat konkurrera med andra konstellationer i denna genre. Jag ser framför mig hur bandet sitter i bassistens pojkrum, mamman har just bjudit grabbarna på mjölk och någon bisarr schweizisk strudel så humöret är på topp. Bassisten fiskar upp sitt nyinköpta svenskalexikon efter att ha torkat munnen med femhundringar och förväntningarna stiger i rummet. Nu ska här minsann letas efter det råaste bandnamnet i musikhistorien! De bläddrar fram några nyckelord de fiskat upp från någon text med ALLEGIANCE eller liknande och sedan startar synonymjakten.

STORM. Taget.

SKOGEN. Taget.

MIDVINTER. Taget.

FROST. Taget.

Grabbarna börjar nu bli desperata. Då händer det.

STÖRTREGN. Jackpott!

Med tanke på att medelinkomsten i Schweiz ligger på ungefär en miljard Euro i månaden så borde de kunnat gräva lite djupare i börsen och investerat i en bättre ordbok. STÖRTREGN borde förresten göra en split med svenska NETHERBIRD. Jag antar att det inte bara är jag som uttalar det ordtrolleriet ”nederbörd”.

Nu måste jag ta igen mig en stund och lyssna på ett band med ett vettigt namn för en gångs skull. DARKENED NOCTURN SLAUGHTERCULT får duga.

/Hatpastorn