En av mina absoluta favoritsysselsättningar, förutom att tråka Heidenhammer för att han dyrkar EMINENZ, är att läsa fanzines. Nu när jag äntligen fått tummen ur röven och införskaffat mig en ny fungerande scanner tänkte jag dela med mig av dessa gamla skrifter till er. Finns det intresse så kan jag ordna så ni kan tanka ner publikationerna i PDF-format. Hojta till i kommentarsfältet om så är fallet. I nuläget får ni högerklicka på miniatyrbilderna och skicka ut möget i ett nytt fönster. Omständigt? Inte hälften så omständigt som det var att scanna in ett legendariskt sladdrigt fanzine utan att få ett mentalt framfall.
Först ut är Pure Fucking Hell Magazine nummer fyra som släpptes 1996. Denna införskaffades på Skivboden i Sundsvall samma år. Priset? Tjugo spänn. På ytan kan detta se ut som ett ganska anspråkslöst zine, och ska jag vara ärlig så är det inte precis Slayer Mag vi snackar om här. PFH-Mag har emellertid en viss je ne sais quoi och innehåller en hel del guldkorn. Då detta var ett finskt projekt kan det ses en smula underligt att inga finska band var intervjuade, men då vi istället serveras mycket norskt och svenskt har man lätt överseende med detta. Lägg därtill att engelskan är ganska skaplig. Finländare och det engelska språket brukar annars vara en lika god kombination som köttfärssås och nytvättade jeans.
Nu kör vi.
Man ska inte döma boken efter omslaget heter det, det talesättet uppfanns när omslaget till detta nummer såg dagens ljud. Helvete vad fult. Här finner vi en deprimerad gråsten bland massa stamkvistade träd. Udda var ordet. Notera den totala skevheten mellan den uselt inklippta teckningen och texten. Genialiskt.
Ledaren, en hyfsat kortfattat historia, kan man snabbt skippa. Det som är intressant på sida ett är annonsen för Northern Lights Design. Jag undrar än idag hur många det var som anlitade dessa lirare.
Näst på tur är en magisk annons från Malicious Records, bolaget man kunde köpa blint ifrån. Jag blir än idag alldeles varm i själen så fort jag ser Malicious-logotypen. Kul kuriosa är att GORGOROTH skulle ha släppt en platta vid namn ”Död”. Så blev det inte. Att Malicous Records gick i graven är synd och skam.
Två sidor MARDUK finner vi härnäst. Inga krusiduller. Bandfotot är rent guld.
THORNS bjuder även de på två sidor hyfsat matnyttig information. Det jag alltid undrat över är hur repningarna i fängelset faktiskt gick till. Faust berättar här att repmöjligheterna på kåken inte var bra men acceptabla. Jag orkar däremot inte klämma in ett jail house rock-skämt. Att frågorna är längre än svaren tyder på att Faust säkert var skitpeppad på ännu en intervju från ett zine ingen människa hört talas om.
På tal om snubbar som inte orkar svara på frågor är GORGOROTH näst på tur. Här får vi dock veta att tredje och fjärde plattan skulle hetat ”Gorgoroth” och ”Krig”, varpå den femte skulle hetat ”Antichrist”. Med tanke på att en av skivorna enligt bolaget skulle hetat ”Död” spädde detta på den totala albumförvirring som tog fart i min hjärna vid denna tidpunkt. Då det ej fanns nymodigheter som Internet var det ett detektivarbete av rang som krävdes för att reda ut begreppen. Till GORGOROTHs försvar måste jag emellertid säga att bandfotot är helt monumentalt. På tal om förvirring så ser vi här att Grim kallades Storm en sväng. Är det bara jag som bryr mig om sådant här förresten? Man känner sig en smula mentalt ostabil ibland.
ZEMIAL, det grekiska bandet INGEN brydde sig om. Däremot är det en informativ intervju och logotypen mördande snygg. Min favoritdel är dock annonsen för GRAND BELIALS KEY där Lord Vlad Luciferian, mer känd som ANCIENTs gamla frontman Lord Kaiaphas, poserar så svetten lackar. Schismen som blev mellan honom och resten av grabbarna i GRAND BELIALS KEY är tidlös underhållning. Mer om det vid ett annat tillfälle.
Att läsa recensioner var alltid en av höjdpunkterna när man slukade fanzines. Pure Fucking Hell Magazine hade tyvärr en sparsmakad attityd till detta varpå dessa sidor kvickt kan ignoreras. Annonsen från Merciless Records kan ni även den skita i, de släppte nästan bara dynga.
Närapå tre sidor ABSCESS bryter av svartmetalldominansen. Personligen har jag alltid föredragit AUTOPSY, men ingen som är vid sina sinnens fulla bruk tackar nej till en intervju där Chris Reifert medverkar. På nyhetsavdelningen som avslutar ABSCESS-intervjun får vi bland annat lära oss att NEPTUNE TOWERS tredje platta ”Space lab” är inspelad och klar. Som vi alla vet såg den aldrig dagens ljus. Det kanske var lika bra det, sist Fenriz släppte gamla godbitar gick plattan under namnet ”Engangsgrill” plus att Nattefrost tramsade runt på B-sidan. Under all jävla kritik.
En fet annons med STORM kanske är något att skriva ut och sätta upp på väggen. Eller inte.
Sista band till rakning är ABRUPTUM, ett gäng jag aldrig begrep mig på, däremot är intervjun riktigt läsvärd. Synd att IT aldrig släppte sin bok. Den hade jag hemskt gärna satt tänderna i. På tal om böcker måste jag påminna Kamijo att han fortfarande inte gjort något vettigt med sin Mortiis-bok. Om vi återfår till detta fanzine så har jag länge funderat på att tatuera in ZYKLON-Bs annons över hela ryggen. Råare än så kan det knappast bli.
Vi rundar av detta vansinnesprojekt med en fet annons för DARKTHRONEs magiska ”Panzerfaust” och drömmer oss tillbaka till en tid då det inte fanns en tanke på att döpa ett album till ”Engangsgrill”.
/Hatpastorn
Hatpastorns likpredikan 