Här är din död – Haavard

Haavard eller Håvard Jørgensen var gitarrist i Ulver under ”metal-åren” och han har även spelat in med dem på senare album. Vi tog ett kort snack för att prata lite om det förgångna och gläntade även lite på dörren till framtiden.

Det tidigaste materialet man kan hitta med dig är faktiskt ett klipp du själv laddat upp på Youtube med en replokalsinspelning från bandet Eczema. Detta band bytte sedan namn till Satyricon och resten är historia. Vad kan du berätta om den första tiden när ni faktiskt hette Eczema? Hur gick det till när ni grundade bandet och vad hade ni får mål med er musik?

 

Jeg fant en gammel eske med kassetter hos min mor, hvor bla denne fra en Eczema øving var. Tror det må være det eneste fysiske sporet av Eczema (det kunne vært mer). For min del startet Eczema da jeg som 15 åring i 1991, møtte Carl Michael (Exhurtum) og Vegard (Wargod) på Videregående skole. Calle og Vegard hadde allerede startet Eczema med en besetning på 2, Calle på trommer og Vegard på bass. De trengte en gitarist og jeg trengte noen å spille med. Vi skrev noen låter og fant ut av vi trengte en vokalist, Vegard hadde tatt seg av dette frem til nå. Vi hengte opp annonser i musikkforetninger i byen, og ikke lenge etterpå fikk vi en telefon fra Sigurd Wongraven. Vi meldte oss på OM (Oslo Mesterskapet i Rock) og vant dette, til vår store overraskelse.

När kom du först i kontakt med de mer extrema formerna av metal?

Takket være Carl Michael og Vegard som jeg spilte med i Eczema – 90/91-ish. Før den tid gikk det mest i Kiss og Metallica.

Hade du några musikaliska förebilder i Norge när du började skriva låtar eller letade du utomlands efter inspiration? Vad lyssnade du på för band under denna tid?

Jeg fikk min første elektriske gitar når jeg var typ 14-15 år, og da var det spesielt Kiss og Metallica som gav meg inspirasjon. Brukte noen timer om dagen med å plukke riff. Det ble gradvis tyngere musikk ettersom jeg søkte mer ekstreme utrykksformer og fant også mye i Sverige (Bathory, Dismember, Entombed).

Det var en handfull band från Norge som grundades ungefär samtidigt som Eczema och som skulle bli väldigt kända t.ex. Phobia/Enslaved, Old Funeral/Immortal, Burzum, Thou Shalt Suffer/Emperor och sedan fanns såklart Mayhem & Darkthrone sedan innan. Var ni alla bekanta och umgicks med varandra?

”Scenen” var ikke så stor den gangen, så de fleste viste vel hvem hverandre var. Jeg har egentlig aldri stukket meg frem i sosiale sammenhenger, så jeg kjenner egentlig ikke så mange fra den gangen. Jeg var en del innom ”Helvete” selvfølgelig, man møtte jo de fleste der.

Efter Satyricon så grundade Carl-Michael, du samt några till Ulver, hur kommer det sig att ni både valde att lämna Satyricon? Visste ni redan när ni lämnade bandet att ni skulle bilda ett nytt band tillsammans?

Må presisere at jeg ikke er en av grunnleggerne av Ulver. For min del så valgte jeg å slutte i Satyricon da jeg ikke ønsket å assossiere meg med aktivitetene utover musikken. For meg har black metal alltid vært en utrykksform fremfor image. Jeg har lest at jeg sluttet pga press fra familien – det stemmer ikke, de visste knapt hva jeg holdt på med.

Med Ulver så implementerades det en hel del folkmusikinfluenser i ljudbilden, var folkmusik något du hade med dig sedan barnsben eller var det något du började utforska vid denna tidpunkt?

Jeg har alltid vært opptatt av gode melodier og stemninger og akustiske instrumenter har ofte den dimensjonen ved seg. Jeg var heldig å ha en musikklærer på ungdomsskolen som mente det var viktig at vi kjente til vår musikkarv og ikke bare populærmusikk. Den gangen var det også obligatorisk å lære å spille gitar i skolen – så den akustiske delen har egentlig vært med meg helt siden den gang.

Ulvers tre första album lämnade ett väldigt stort avtryck på black metal-scenen. Vilka är dina åsikter och tankar om denna trilogi så här drygt 20 år efter att sista delen släpptes? Kan du relatera till hur omtalad, stor och omtyckt denna period i Ulvers historia är?

Min første tanke er at jeg begynner å bli gammel, haha. Jeg var kun 18 år når vi begynte arbeidet med ’Bergtatt’ og for å sitere Torbjørn (Eismal) fra intervjuet vi gjorde for Invisible Oranges ifbm ’Nattens Madrigal’ jubileumet: ”At jeg blir intervjuet om triologien nå 20 år senere, er helt utrolig.”

Vad pysslar du med musikaliskt nu för tiden? Jag läste någonstans om att du håller på med två olika projekt just nu, ett akustiskt i stil med ’Kveldssanger’ och även något som är mer black metal-inriktat?

Det stemmer det. Jeg er ved å avslutte en akustisk skive samt en EP med black metal. Ser spent frem mot release av begge i 2019.

/Bure Bödel

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: