Hatpastorns likpredikan

1999 var inte bara året då Matrix-viruset ställde till det för allt och alla. 1999 var även året då No Fashion Records hoppade på power metal-bandvagnen genom att erbjuda Insania Stockholm ett fett skivkontrakt. Som om det inte vore illa nog att dessa lirare var ett ia-band, de hade så kass fantasi att det redan fanns sju miljarder band vid namn Insania. Vad göra? Jo, lägga till ett jävla ”Stockholm” efteråt.

Insania Stockholm.

Smaka på det. Insania Stockholm.

Jag skrek när jag fick se annonsen på baksidan av Close-Up magazine. Fantasin gick på högvarv och man klurade snabbt ihop egna dumma bandnamn.

Dragonia Hyltebruk

Eternia Freternia Kusträsk

Insania Grythyttan

Swordia Härnösand

Morifadeia Åtvidaberg

Power metal är inte min grej och att hacka på den genren är lite väl enkelt. Därför skriver jag sällan om möget. Den regeln ändrades snabbt när jag av oklar anledning fick för mig att kolla upp Insania Stockholms lyrik. En stor del av texterna är av klassiskt fantasysnitt, det är vad det är, däremot förväntade jag mig inte att fynda knulltexter och DSBM-doftande ultradepp av 40-årskrissnitt.

Det är de texterna vi ska granska idag. Vi börjar med debuten, ”World of ice”. Jag undrar förresten hur många det var på Close-Ups redaktion som utbrast i ett unisont ”World of bajs” innan de gav eländet lägsta betyg. Min kvalificerade gissning är alla utom en.

Observera att jag saxar texterna från Metal Archives så eventuella stavfel behöver nödvändigtvis inte skyllas på bandet.

Fighting my tears

Throwing my thoughts out in anger, trying not to cry.
The time is up, now I’m leaving, and I wonder why.

But I’m planing my future: I’ll come back again and
when-
I’ll try to stay!

I can not live where I’d like to, and I feel so sad.
Father fate, tells me to stay here, and it’s not that bad.

But I’m planing my future: I’ll come back again and
when-
I’ll try to stay!

I’M GAZING AT THE SKY, AND I CAN’T NOT DENY…
I LIKE THIS PLACE JUST MORE AND MORE,
OUTSIDE ITS WINTERNIGHT, PAINTED IN SNOW SO WHITE,
I LIKE THIS PLACE JUST MORE AND MORE, AND MORE !

Power metal är rent teoretiskt en glad genre. Man ska känna styrka, hopp, upprymdhet och annat trams. Det var nog en och annan fjortonåring som inte kunde relatera till denna bittra vårdnadstvistshistoria. Eller så handlar det om en snögubbe. Jag har fan ingen aning. Är snögubben far till alla barnen? Så måste det vara. Det finns ett kokainskämt här någonstans men jag suger på den karamellen till ett annat tillfälle.

Forever alone

Look into his eyes, What do you see?
There’s nothing but lonelyness and sorrow.
He’s crying in pain, But there are no tears,
There are no good things, no tomorrow.

He has forgotten how to smile, And how to live,
He is disappointed at god, But will he forgive.

HE`S SEARCHING FOR LOVE,
BUT NOBODY GIVES HIM WHAT HE NEEDS,
HE`S CRYING IN LONELYNESS, FOREVER.
HE`S SEARCHING FOR FRIENDS,
BUT NOBODY SEEM TO CARE AT ALL,
HE JUST HAS TO LIVE ALONE, FOREVER.

I know he’s still out there, Living alone.
He lives by the storm and heavy weather.
He waits for the day, When he is to leave.
He knows he won’t be alone in heaven.

He lives his tearless life, He lives with his hate.
Will almighty god let him in, Or is it too late?

He just has to live alone, Forever alone.
He’s crying in pain, But there are no tears-
Forever alone

1999 var begreppet ”Forever alone” inte ett ”dank meme” som kidsen säger. Spola fram några år och ingen kan säga frasen ”Forever alone” utan att det lockar till fniss. Här är det inte bara life metal av absolut värsta sort vi har att göra med utan Insania Stockholm har haft den dåliga smaken att panga in rejält med sentimentalt trams. Om man ändrar texten till jag-form får man dessutom mallen för 98 % av alla DSBM-texter.

Private 6-machine

There are no heroes no they really stink,
Can’t even walk straight after thirteen drinks.
And in the movies they refused to cry,
But in the real world we all are gonna die.

Come take my hand ‘cause I’m a real man,
Please let me show you all the things I can.
If you have the guts to wash off your pride,
Please come with me and take a ride.

I feel your fingers under my belt,
I start to breathe fast, you make me melt.
When I touch your body you’re melting like snow,
Let’s keep the heat up, this is our show.

ROLLING AROUND IN THE BED FULL OF SWEAT
OUR PARADIS SHOW IS SO WET.
DON`T WAKE ME UP IF I SLEEP AND HAVE A DREAM,
LET ME BE YOUR PRIVATE SEXMACHINE.

I spread my wings together we will fly,
I’ll show you some feelings better than the sky.
Close your eyes and ”hush” – don’t say a word,
I’ll show you into another world.

This is a game that I will never spoil,
Play with my engine and just taste my oil.
If you have the guts to wash off your pride,
Please come with me and take a ride.

Snusk och nödrim i en explicit synergi. Usch! Hur presenterar man ens en sådan här text för sina bandkamrater utan att det blir de blossande kindernas afton? Alla som vill rulla runt i Insania Stockholms pissbädd och knåda slaktköttet mjukt räcker upp en hand. Ingen? Bra. Fråga: Kan det vara så att power metal-band sjunger textrader som innefattar ”Spread your wings and fly” mer frekvent än black metal-band skriker ”Satan”? Svår fråga. Oavsett så är det fullkomligt bedrövligt. Filmen Combat Shock är en större potenshöjare.

Forever is a long time

Sittin’ here waiting, and I’m bleeding on my knees.
It hurts so much inside and I’m sure I know what it means
As I am crying I see my own tears on the floor,
I’m still sittin’ waiting for your hands to knock on my door.

And I remember what I felt before-
How close our love has been from dying.
I wish that I could say -”I feel no more”,
But here I am and I’m still crying, still crying…

I listen to muisc, I remember all our songs,
But now they have lost their words to the one whom my heart belongs.
Standing next to this payphone, am I man enough to call you?
I’m thinking ‘bout the words you’ve said, and I wish I knew they were true.

‘Cause I remember what I’ve done before,
How many times that I’ve been lying.
To say ”I’m sorry”- that won’t give no more.
But here I am feels like I’m dying, I’m still crying…

PLEASE DON’T BE GONE FOREVER,
NOT FOREVER, LITTLE ANGEL OF MINE.
BUT DON`T YOU KNOW FOREVER- IS A LONG TIME.

Då var det dags att grina igen. Jag vet inte vad som gör mig mest upprörd, självömkansbonanzan eller låttiteln. ”Forever is a long time”. Jo, det stämmer ju. Jag har några alternativa titlar på samma tema:

Rain is wet

Dogs can be brown

Ice cubes are cold

Poop tastes like poop

10 is a higher number than 7

Sedan finns det något hysteriskt roligt med att refrängerna skrivs med versaler. Det gör att jag i mitt huvud hör någon som ylar dessa texter för full hals.

Vi hoppar nu raskt vidare till uppföljaren ”Sunrise in Riverland”.

The land of the wintersun

Ja, jag vet att denna text ska handla om stolta finska krigare. Däremot ska jag villigt erkänna att jag trodde att den handlade om Ku Klux Klan efter att ha läst dessa inledande strofer:

A long time ago in the night: Many men dressed in white, ready to fight, For their land and to
be free. Driven by hatred and fear, and love to a land in despair, which they had to bear.
Oh their hearts were full of hope and dreams.

När jag var skitliten trodde jag att Ku Klux Klan var ninjas och ritade således klanmedlemmar vilt viftandes med nunchakas. Min arma moder redde dock snabbt ut begreppen innan jag hann skämma ut mig fullkomligt. Finns det förresten högerextrem power metal? White power metal? Jag tar tillbaka den frågan. Det finns garanterat. Jag kan ge mig fan på att det finns en hel scen i Mexiko som pysslar med sådant. Vad kan de tänkas heta månntro?

Blood & Iron Saviour?

Jag Panzer 88?

Heiloween?

NSPM. National Socialistic Power Metal. Är det bara jag som börjar kallsvettas? Vi lämnar det här vansinnet och läser vidare i Insania Stockholms texthäften.

Seasons of life

Fighting through fire and fighting through hell.
Walking on clouds and walking on air.

I know I can manage without you, I know that my dreams will come true.
Cause I am the one who will stay strong.

Trying to find through the roads in my life.
Different choices, made everyday.

Trying to find a true soul inside.
The past won’t haunt me, i never look back.

I’m feeling the pain again and again.
Approaching the future, I’ll have my revenge.

Mer skilsmässolyrik. Den sista meningen ger mig en olustig känsla i kroppen. Skilsmässa och hämnd slutar sällan speciellt vackert. Snabba kaggar, hurtiga körer, gitarrsolon och partnervåld. Mysigt.

Vi hoppar vidare till tredje skivan, ”Fantasy (A new dimension)”. Kom igen nu. Ge mig lite drakar och demoner! Ge mig lite kul!

Illusions

Another day I’m hopelessly depressed and all deranged.
I feel fucked up and miserable, I wanna stay in bed.
I will never put myself in another ones shoe.
It seems like I don’t wanna change my point of view.

Tunnelvision, that’s my system,
Sad but true!

WE ARE ILLUSIONS,
OF THE ONES WE’RE MEANT TO BE,
WHILE AS I AM DETERMINED
TO TAKE YOUR LIFE WITH ME.

DREAM WHAT YOU WANNA DREAM,
GO WHERE YOU WANNA GO,
BUT BE AWARE OF ME THOUGH,
CAUSE I’LL TAKE YOUR LIFE WITH ME…

Oj. Snacka om en helt ny dimension av fantasy.

Fantasy

Med den titeln förväntar jag mig inget annat än regnbågar och riddare.

In this world – lost and alone.
Nothing more, inside but pain.
My heart is like, a broken stone.
Piece by piece, I’ll build it up again.

We all live in sadness,
Cause this world is full of lies.
But I can change the picture,
Right before your eyes.

HERE IN MY WORLD, WE ALL LIVE AS FREE.
YOU CAN’T IMAGINE HOW GREAT IT WILL BE.
SHOW ME YOUR THOUGHTS,
THEY’LL LIVE WITHIN ME.
THIS IS A WORLD, BUILT FOR US THREE:
YOU AND ME… – AND OUR FANTASY

Jag tror att jag börjar förstå vad de vill ha sagt med bandnamnet. De är helt galna de där stockholmarna. Vi har nu klarlagt att Insania Stockholms lyrik är det mest deprimerande man kan läsa. Vi har en skiva kvar, ”Agony – Gift of life”. Med den albumtiteln anar jag att det blir en fortsatt avsaknad av drakridande gnomer som skiter norrsken.

Hope

Since you’ve been gone
I’ve seen your picture in my mind each and every day.
Why is it so that one must leave and one must stay?
It happens every day.

I keep on wondering why. Why is it so?
Someone please tell me because I just need to know.

All I can do is hope that I will see you again.
But ‘till that day I know I’ll just have to wait.

When we were young
Life was a game and we just laughed,it seems like yesterday.
Sometimes I dream that you are here, but then again
When I wake up you disappear.

Vadå “Hope”?! Jag säger som Asta Kask: Det sista hopp jag har är det sista hopp jag tar.

To live another day

Is this what I had in mind, when I tried to see the sign?
The best days of my life just when away.
With tears in my eyes,years are passing by,
I’m getting older every day.

So please help me see, the best things that life can give,
Cause I wanna be free.
I wanna live some more, there’s so much to explore,
”Hey Life!”, please let me feel.

Why am I scared to live tomorrow?
Why am I scared to leave today?
Will the future bring me joy or sorrow?
Is there time enough for me to pray, and live another day?

What if life could treat me well and cast away the spell,
That always has and still is haunting me.
I have to stand up strong, be brave and carry on,
Not to lose my pride and dignity.

Enligt rykten splittrades Sentenced då de inte kunde skriva mer deprimerande lyrik än Insania Stockholm.

One day

What is love supposed to be?
Could it be a feeling inside of me?
Then why does it makes you sad?
All these emotions that we keep inside.
Tell me…

Why can’t we go on like we used to do.
Leave all the troubles behind.
Devastating that’s a shame, when I’m the one to blame.

Oneday I will find you
Oneday I will find my love
Summer turning into autumn, makes me realize
Even darker skies, they are approaching

Nu börjar fan JAG bli deprimerad.

Alive

I’m not alive if I can’t live my own life,
Time passes by and I’m loosing my mind.
I’m not denying, deep inside I’m crying.
Tears from my heart, hear me please,
Let me be alive.

I’m not alive if I can’t live my own life,
Time passes by and I’m loosing my mind.
I’m not denying, deep inside I’m crying, fighting, dying
Let me be alive.

Då var det avgjort. Insania Stockholm spelade aldrig power metal utan de var stilbildare i den helt unika genren DSPM, Depressive Suicidal Power Metal. Vem vet. De kanske inspirerade en hel scen i Mexiko. Vad kan de tänkas heta månntro?

Helloweep?

Sadovarius?

Primal Tear?

Och där fick de vara nog med ordvitsarna.

Hejdå.

/Hatpastorn

This entry was posted on 11 september, 2017 at 1:57 e m and is filed under Textanalys.. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.