Hatpastorns hatlayout

98 % av all min kreativitet grundar sig i en svart, bottenlös, irritation. Efter att ha hört/sett ett sydamerikanskt pagan/viking/folk metal-band för mycket fick det helt enkelt vara nog. Jag klev således upp i ottan, startade datorn och tänkte stillsamt för mig själv att nu ska jag skapa den mest djävulska Invasion Records-layouten mina kunskaper kan uppbåda. Detta till ett helt påhittat band. Sagt och gjort, här har ni det argentinska bandet Folkviking med debutskivan ”Ales stenar, Audhumlas spenar”.

Vi börjar med omslaget. En snabb bildsökning på ”winter forest wallpaper” gav jackpott. Tjafs som upphovsrätt blir mycket enklare om man tänker sydländskt. Brightness/contrast tills ögonen värker och man uppnår det nirvana som är Det Hedenske Folk-blått, det är industristandard. Ut på Google igen, sökte fram den där symbolen som är så uttjatad att man bara vill skrika. Givetvis valde jag den med störst vattenmärkstext på. Verktyget dissolve löser ALLA sådana problem. Logon, ett enkelt typsnitt med handritad ”symmetri”. Glömde såklart att göra ett nytt lager så logon är ett med bilden. Titeln då? Ales stenar är förutom Sveriges Stonehenge en skiva med Lord Wind. Herr Stille berättade för mig om det bisarra med Rob Darken på Österlen och jag skämtar inte när jag säger att den tanken fått mig att garva exakt varje dag sedan dess. Vad rimmar på ”stenar” och är så korkat att Trollhorn från Uruguay hade kunnat komma på det? Spenar. Audhumla. Urkon. ”Ales stenar, Audhumlas spenar”.

Ibland är man ett sådant jävla geni att det gör ont.

Låt ett, ”Jomsviking battle”. En tecknad mobilspelsviking och en bild på en hammare senare var det klart. Det lyriska mästerverket var en ren kanalisering. En viktig layout-detalj i sammanhanget är att typsnitten måste blandas hejvilt och det får under INGA omständigheter finnas en tillstymmelse till centrering eller logik. Ordet ”Jomsviking” ligger för övrigt på min topp tjugo över de lökigaste orden jag vet.

Låt två, ”Bifrostian pridestorms”. Jag hittade en badbrygga och en mobilspels-Oden på Google. Rena julafton. Här kände jag att det behövdes något första-utgåvan-av-”Those of the unlight”-oläsligt. Pang bom. Knallrött över blått/vitt så ögonen får sig en kyss. Jobba mycket med versaler. Om ni undrar över ”Caucasus” och ”Gotland”. Spana in Heulend Horn på Metal Archives. Argentinsk viking metal som … ja, både jag och Heidenhammer har ju deras skivor. En inblick i dem kommer vid ett annat tillfälle.

Låt tre, ”Ravenblack eclipse”. En stulen korp och en eld-dissolve. Det här går som smort! Dags att börja jobba med ett mer lättläsligt typsnitt. Fastnade för den kassa versalversionen av ”A” så då blev det såhär. Ja, själva titeln är såklart i ett helt annat typsnitt. Det lyriska mästerverket var återigen en ren kanalisering.  Korpen antar jag ska ha tre ögon. Säkert något Game Of Thrones-tjofräs. Tycker dock att det blir roligare att tänka att korpen bara har två ögon och faktiskt ser ut sådär. ”Derp”, som kidsen säger.

Dags för bandfoto. Det är ingen slump att de flesta av de här banden är enmansprojekt. Det är för att de inte har några kompisar. Ett snabbt bildsök på ”LARP” och denna skönhet uppenbarade sig. Digital handritad corpse paint, på. Träsnittseffekt, på. Bort med all färg och fullt ös på brightness/contrast. En barnlek.

Låt fyra, titelspåret. En norpad bild på Ales stenar samt återanvändning av symbol och hammare. En så kallad trestegsraket. Typsnitt i gult. Fattar förresten att första Bathory blev som det blev, är bombsäker att jag valde guld för jag ville ha lite Falkenbach-flärd. Men gult blev ju … fult. Nyckeln till denna framgång var att panga in texten INNAN sista dissolven med hammaren. Är riktigt nöjd med den här ocentreringen även. Lustre-Henke är den jag känner som får mest panik av allt som inte är perfekt centrerat/symmetriskt. Han blev åksjuk när jag skickade några bilder till honom. Det lyriska mästerverket kan ses som en hyllning till både Svartby och tidigare nämnda Trollhorn.

Låt fem, dags att ta ner tempot lite med det akustiska/autistiska stycket ”The spirit of the pagan valley”. En nörd med en bronslur i sömlös kombination med mobilspels-batalj gjorde detta till fest för alla sinnen. Blev mest nöjd med placeringen av texten. Jag skulle kunna klämma in något festligt om ”gyllene snitt”, men då måste jag kolla upp vad det egentligen är och det orkar jag inte. Det vilar en Napalm Records-hopplöshet över den här bilden som jag verkligen uppskattar.

Låt sex, ”Freyas anger”. Den skulle egentligen hetat ”Freyas hateanger all over the nine worlds again”, men det blev struligt med storleken på typsnittet. Låtar har ju ändrat namn av sämre orsaker. En skrikande kvinna och en vindruta med vattendroppar på. Stor konst. Träsnittseffekten på den stackars damen skapade stor humor. Tyvärr försvann mycket när man körde dissolve med vindrutan. Texten … kan vara det bästa jag någonsin skrivit.

Låt sju. Här körde jag klassikern liten skrivstilstext i silver över vitt. En hyllning till Setherials ”Nord”, bland annat. Problemet var bara att, ja det går ju fan inte att läsa så jag har ingen aning om vad jag döpte låten till eller vad texten handlar om. Vi får sätta en ny titel, ”Wintersun like a heritagefist in Surturs mouth”. Ursprungsplanen var givetvis att spegelvända vinterbilden i stil med Vargavinter eller andra Old Mans Child, men jag blev lat och lade på ett bedrövligt filter istället. Ni får ha lite fantasi.

Informationsbladet. Jag älskar skivor där de bara gett upp på sista sidan i bookleten. Ett gäng grundvargar från Internet och några gamla svärd. Kvalitén på svärdbilden var så låg att när man blåste upp storleken och lade den obligatoriska dissolven skapades en helt egen effekt och textur. Det i kombination med symbolen för tusende gången blev riktigt saftigt. Och ja, jag vet att den heter aegishjalmur, ägghjälm eller något liknande hopplöst. Vill bara undvika att skriva ordet för att slippa att få riktad reklam på Instagram från Descended From Odin och andra runstensrunkande patraskföretag. Tänk att tillverkare av mysbyxor, mobilspel och kanske framförallt JÄVLIGT KASSA BAND har fått mig att tappa intresset för fornnordisk mytologi. Bra jobbat. Allt arbete med barnboken ”Inget pjåsk, Ratatosk” har avstannat.

Ja, det var väl allt för idag. Har många andra idéer på kommande inslag i samma stil då det var sagolikt underhållande att sitta och pilla med bilderna. Nästa blir nog en Matrix-inspirerad historia. Målet är att knäppa Trolls ”Universal” på fingrarna. Ni som vet, ni vet. Det sjuka är att detta gjorde jag i ett nafs och jag har nära på noll erfarenhet av sådant här. Tanken att folk fått betalt för att göra layouter som fan är värre än dessa är skrämmande. Ta bara Invasion Records eller Black Mark Productions som exempel. Tänk att vi lever i en verklighet där någon med största sannolikhet fått betalt för att sätta låtlistan på Bathorys ”Requiem” i BOKSTAVSORDNING eller för den delen se till att hyllningsboxen till Quorthon inte bara var Invasion Records-röd utan även så pixlig att det skrek i själen. Och då var det skivbolagschefens son och guldkalv vi snackar om. Makalöst.

På återseende.

/Hatpastorn

11 svar till “Hatpastorns hatlayout”

  1. Strenght

  2. ”Total Gotland” – du är ett geni 🤗

    Nu vill jag ha en ny podd, med Vivi. Och när kommer djupdykningen i fler genrer?

    Visst kan man läsa Bardo Methodology medan man väntar, men jag tror benhårt på att han bara hittat på vartannat intervjuat band.

    • Jag menar, vilka är oddsen att varannat band drivs av visioner orsakade av sömnparalys.

      Jag är onekligen något på spåren.

      Och bakfull.

    • Nya poddar kommer. Varit lite logistiskt strul med pandemier och skivinspelningar och annat.

      Fler genrer kommer, var hemma hos Hammaren häromdagen och började ruva på nytt material.

      Haha, Bardo är totalt guld. Kommer att komma några extreeeeeeemt tunga intervjuer där inom kort. B la gällande en viss fransman som vinner i allt när det kommer till extremt leverne.

      • Blir onekligen nyfiken, kan på rak arm inte komma på någon gissning…

        Jo, Bardo är kanon. Men om inte hälften av banden är påhittade, så måtte han åka runt i byar Europa över och fråga: har ni någon särling som aldrig riktigt får vara med, men som alla vet ”sysslar lite med hårdrock”? Pang bom, så ligger det en artikel om GRIFFINFJORDIR IN THE WOLFENSTEIN på sidan.

        Började som en trio, nu enmansprojekt (”‘incompetent fools!’, sneers Grisdrakhe in disgust.”).

  3. ”A big fuck off to: the local bands” är min andra favorit. Det är liksom så icke-subtilt underförstått hur omöjlig personen gjort sig. Man kan smaka ensamheten.

    • Apropå Bardo och den där nya intervjun där ”Do what thou wilt…” reciteras, så tänker jag nu, redan innan middag, spränga illusionerna för prick hela världens Carpe Noctisar:

      Om ”the Law” är ett idealtillstånd, så betyder ”do what thou wilt shall be the whole of the law” ungefär ”arbeta för att uppnå detta idealtillstånd”, och inte alls ”den enda regeln är gör vad fan du vill”.

      Fritt efter ett citat av Jimmy Page. Kul att tänka på vid för mycket fritid. Lite som ”varför finns det inte ett DSBM-band som heter Carpe Stilnoctum?”.

      Nej, nog för idag. Vaya con carne.

      • Kan ju för övrigt tillägga att DSBM-o-projektet Carpe Stilnoctums debut ska/borde rymma rimmet ”nu ska det smaka / med psykofarmaka”.

        Resten av scenen – totalt defeated.

  4. TOTAL JOMS!!!! 😀 😀 😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: