Kasseptember. Betraktelser från läsekretsen. (Y. Niflfarinn)
Min far var lastbilschaffis innan han gick i pension. Mestadels kuskade han runt här i landet, men i mitten av nittiotalet gjorde han ett antal körningar åt Hoppets Stjärna, någon organisation som styrdes av Livets Ord och som höll på med olika former av hjälpverksamhet. Noteras bör att min familj i övrigt inte har något som helst samröre med religiösa sekter.
Dessa körningar var till Ukraina. Detta land var kraftigt eftersatt efter att Sovjet föll, folk hade det rätt jävligt. Så varför inte livnära sig på musikpirateri på hög nivå? Farsan kom hem med kassar med kassetter, och på de sista körningarna hade Ukrainarna uppgraderat till CD.
Jag fick till exempel King Diamonds ”Spiders Lullaby”, som konstigt nog ser ut att vara originalskiva med tryck och allt på själva CDn (har den fortfarande såklart), men med riktigt uselt kopierat omslag. Fick även ett originaldigipak av Dark Funerals ”Secrets of the Black Arts” som, för att kompensera att den inte var piratad, istället luktade starkt av billig parfym. Faktum är att man kan känna en svag, svag doft fortfarande efter mer än 20 år.
Men tillbaka till ämnet.
Det var piratkopierat, det var dassigt kopierade omslag och det var löjligt billigt. Ibland bröt A-sidan mitt i en låt för vem fan orkar hålla koll på sådant? Inte ukrainska pirater iallafall. Farsan handlade lite allt möjligt och ibland slank det med metal av det extremare slaget. Jag tyckte det var rätt coolt att han kom hem med Crown Of Thorns ”Eternal Death”. Hur fan hade de fått tag på svensk extremmetal där nere, och dessutom kommit på tanken att pirata det? En annan kassett som jag faktiskt lyssnade en del på var Sepulturas ”Roots”. Den har väl fått en del skit för att vara nu-metal, men jag tyckte det var tufft. De kassetterna har jag fortfarande i min ägo. Jag minns också bandet Hallow’s Eve, oklart vilken skiva men låtarna ”Death and Insanity” och ”Only the Good Die Young” (hur tänkte de där?) var iallafall med. Jag var inte imponerad. Tysk piratmetal, passande nog, köptes också hem men det fick farsan behålla.
En kassett som jag minns med lite extra värme var ett band som jag senare sökt en del om på nätet men inte hittat särskilt mycket om. Eftersom omslagen bara var, ja, omslag, så fanns ingen info alls gällande varifrån de kom, vilket bolag som släppt och annat oväsentligt skit. Bandet hette Hämmer, kassetten hette ”Terror”. Stenhård metal med hög kvalitet vill jag minnas. Det är nog fanimej närmare 20 år sedan jag hörde den senast eftersom farsan också gillade det. Fick nämligen bara höra kassettjäveln när jag var där, varför vi inte kom på tanken att kopiera den åt mig förstår jag inte… ödets ironi.
Hursomhelst, stenhård metal, bra sång, skickliga musiker, tuffa texter, de hade fan allt. Har tänkt att man kanske skulle kolla upp dem, finns garanterat på Youtube… men tänk om det är som med de där filmerna man dyrkade när man var liten? Man tänker att fan, nu ska det bli nostalgi, och så har man förstört ett barndomsminne.
Jag tror fan att Hämmer får leva vidare med refrängen ”TEEEERRROOORR!!!” ringande som ett flyglarm inspelat på svajig, ukrainsk piratkassett i mina tonårsminnen så slipper man några besvikelser. Kassetten ligger säkert kvar i någon vrå hemma hos farsgubben, tror den ligger bra där.
/Y Niflfarinn
Hatpastorns likpredikan 
Kommentera