Hatpastorns likpredikan

Att släppa musik i limiterad upplaga är något jag är kluven till. Å ena sidan känns det kul att komma över en fin giv som är limiterad till några hundra exemplar. Å andra sidan blir man helt skogstokig när man är lite sen på bollen och skivan är slut och det enda man kan hoppas på är någon Internetauktion eller liknande. Det är helt OK att släppa plattor i små volymer om det finns en god anledning till det. Typ exklusiva paketeringar eller liknande. När artister börjar bete sig som totala rövhål och släpper få exemplar av en vanlig jävla egenproducerad CD för att vara tuffa blir jag bara trött. Samma personer brukar även gnälla över illegal nedladdning. Ja, hade ni orkat masa er ner till Clas Ohlson och köpt några paket med brännbara CD-skivor hade ni kunnat sälja dem istället och kom för fan inte med något snack om att ”det bara är de sanna lirarna som har rätt till skivan” anno 2014. Ni var 3 bast när ”De mysteriis dom Sathanas” släpptes och 90 % av de som köpt eran förbannade platta når garanterat inte upp till era kriterier ändå. Väx upp.

Ungerska ÖRÖM släppte sin debutplatta ”8” i just det, 8 exemplar. Man tar sig för pannan. Skivan blev dock återsläppt i 2 omgångar, men även de var ruskigt limiterade. ”8” är inte världens bästa skiva, men den förtjänar då ett bättre öde än detta. Musikaliskt är det långsam atmosfärisk typ black metal/ambient med mumlande vampyrröst. Liknelser kan dras till filmmusik från gamla italienska skräckrullar. Är man på rätt humör hamnar man i ett hypnotiskt nedstämt sinnestillstånd vid lyssning. Underbart. Är man på fel humör klättrar man på väggarna efter 2 låtar. Jag upptäckte det här bandet när jag bodde i Norge så man har många fina minnen kopplade till plattan och det är förmodligen därför jag tycker att den är lite bättre än vad den egentligen är.

Jag vet väldigt lite om ÖRÖM då jag aldrig läst någon intervju med dem. Bandnamnet är dock ungerska och betyder ”glädje”. Ironiska bandnamn, tack men nej tack. Omslaget ska föreställa en blomma tror jag men det enda jag ser är en gapande hjälmbeprydd demon som lider av svår hjulbenthet. Jag tackar min olyckliga dödsstjärna att jag aldrig behövt ta ett Rorschachtest, det hade spårat ur.

ÖRÖM rekommenderas till alla som vill ha sig en dos ungersk depression nu när hösten börjar göra sig rejält hemmastadd.

Det var det. Hela alfabetet. Känns lite vemodigt att det är över för det var kul att gå igenom alla dessa band. Finns det intresse så tar jag hemskt gärna en resa till genom alfabetet med er i framtiden. Då lär jag dock dela upp det så att även Heidenhammer och Dr Panzram bidrar med musik så att det blir lite bättre spridning. Tack för alla kommentarer både här och på Facebook, många av inläggen är ju minst sagt öppna för diskussion och det är intressant med olika åsikter. Smaken är ju som sagt delad, däremot blev jag lite paff över att så många verkar dyrka dansk black metal. Även solen har väl sina fläckar antar jag.

På återseende.

/Hatpastorn

This entry was posted on 21 september, 2014 at 11:32 f m and is filed under Från A till Ö. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.