Hatpastorns likpredikan

Här i församlingen har vi gjort oss vana vid vissa prefix. EMINENZ-Heidenhammer, THOKK-Pastorn, EQUINOX OV THE GODS-Panzram … och så vidare. Som läsaren anar, har detta delvis att göra med vuxenmobbing och personangrepp, men också att var och en av oss lyckats med att fastna för något specifikt band ingen annan lyssnar på. Därför signerar jag detta inlägg under namnet MORNINGSTAR-Heidenhammer.

Jag hade vid denna tidpunkt, någon gång runt 90-talets slut, aldrig hört talas om det här bandet. Omslaget var bedrövligt, men likväl iögonfallande. Långt senare skulle jag förstå att även ABIGOR använt sig av samma bild, fast med bättre upplösning. Power to the pixels. Det lustiga är att både ABIGOR och MORNINGSTAR släppte sina respektive album 1995. Jag antar att den stora trenden det året var att stjäla bilder ur Tolkiens Bestiarium. Förutom det, hade det smått legendariska rip-offbolaget Wild Rags släppt albumet.

Jag blev förälskad när jag först såg skivan glänsa i backen på den obskyra affär som var så liten att den knappt existerade – Skivboden i Sundsvall – men innan jag hann lägga rabarber på guldklimpen hann samma klåpare som hävdat att ”DEINONYCHUS lät som BURZUM, fast bättre” före. På min inrådan, dessutom. Ilska och hat följde, men efter lite övertalning lyckades jag få honom att sälja den vidare till mig, för 2.5 gånger inköpspriset. Jävla svin. Nog för att den bara kostat honom 40 spänn, men ändå. I alla fall var den värd de 100 kr jag pungade ut, inte minst för att släppet skulle visa sig vara smått omöjligt att få tag i senare.

Ska sanningen fram är detta ett album som aldrig kommer upp i sitt rätta värde. Om keyboarden som använts till introt kostat mer än en sockerdricka blir jag förvånad, men efter denna inledande fanfar väntar något av den råaste hårdrock/thrash/BM du aldrig hört. Min gissning är att de ville spela thrash, men egentligen inte kunde. Och det gör det hela så mycket bättre. Trams som sångdubbningar och flera kanaler behövs inte – när sångaren Ari Honkonen vill skapa effekter gör han det utan flashiga studiotrick. Fan, egentligen är det svårt att i ord förklara vad som gör detta så bra, men grejen är att låtmaterialet faktiskt är fantastiskt. Ljudbilden är minst sagt primitiv, men likväl så pass robust att det inte gör något. Gitarr och bas är ibland mer än lovligt otajta, men trummorna håller allt på plats och sminkar över det värsta.

Hade MORNINGSTAR bara blivit större, hade det här prisats likt SODOMS ”In the sign of evil” eller KREATORS ”Pleasure to kill”. Men jag lyssnar då hellre hundra gånger hellre på dessa hjältar. Finlands sak är vår.

Tack för kaffet.

/MORNINGSTAR-Heidenhammer

This entry was posted on 29 november, 2012 at 1:51 e m and is filed under Uncategorized. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.