Hatpastorns likpredikan

Att blogga om mode är ju populärt så jag passar på att hoppa på bandvagnen med ännu ett avsnitt av ”Mardrömslik merchandise”…

… och mardrömslik merchandise finns det gott om. (Vit)hatten av till alla som tagit sig tid att skicka in bidrag, jag ömsom skrek och ömsom skrattade.  Mest skrek jag. Fortsätt att skicka in bidrag, er Hatpastor dyrkar självplågeri mer än alla DSBM-band tillsammans. Och då räknar jag även in HÖSTKÄNSLOR från Peru. Fatta allvaret. Mer om HÖSTKÄNSLOR vid ett annat tillfälle.

Vi börjar lite lätt med den ökända 1349-skateboarden. Observera att brädan även är ett ouijabräde.

Brädception.

Jag vill dra mig till minnes att svartmetall och skateboardåkning aldrig riktigt var en acceptabel kombination när det begav sig. Det är lustigt hur tiderna förändras. En gång i tiden spelade jag i ett band där vi hade stora planer på att skaffa vobblers med bandlogon på. Det var inte ens speciellt dyrt att trycka upp bör tilläggas. Även om det hade varit en egendomlig pryl att sätta sin måsskitslogo på så måste jag säga att svartmetall och sportfiske är en betydligt bättre kombo än svartmetall och brädåkning. Jag ser framför mig ett tonårigt slan med illafärgad prins Valiant-frisyr som rullar omkring och stör allmänheten. Anstränger jag mig lite till kan jag för mitt inre öga se att samma kretin bär världens färggladaste AMON AMARTH-hood, LORDI-mantel och som kronan på verket ett par nystrukna SONIC SYNDICATE-shorts med suspekta revärer. Ur hans Skull Candy-hörlurar dånar det musik som gör att jag känner mig extremt gammal. Den personen äger en 1349-skateboard.

Det är under all kritik att som norsk svartmetallorkester trycka upp något så genremässigt avvikande, fast å andra sidan tillhör jag skaran som aldrig fattade grejen med 1349. Visst, det fräser och går fort men det gör det även när man åker stjärtlapp nedför branta vägen i Sundsvall. Hade 1349 tryckt upp en stjärtlapp istället så hade jag köpt blint.

Rättelse, personen som åker på 1349-rullbrädan hade ingen AMON AMARTH-hood. Han bar denna istället. Ibland blir jag bara så förbannat trött.

Något jag inte såg i min inre vision var den här patchen som ynglingen felaktigt sytt fast på sin magväska. Det finns mycket tok här i världen. Mexikanska benrangel med lustiga hattar och rosa gitarrer är ett fint exempel på just tok.

På tal om patchar så gnäggade jag gott åt denna. Jag har inte lyssnat överdrivet mycket på BLACK SABBATH i mina dagar, men är det en skiva som jag verkligen inte hört så är det ”Mob rule”. För er som inte hängde med i svängarna så tar jag skämtet till obducenten och förklarar härmed att plattan heter ”Mob rules”. Ni som inte begrep detta på en gång får ta en sväng i snöslasket på er 1349-bräda och skämmas en stund. Skeletthanden som gör hornen orkar jag inte ens kommentera.

Vi bläddrar vidare bland tygmärkena och finner några finnar vid namn DARKWOODS MY BETROTHED, en konstellation som det finns mycket att berätta om. Idag nöjer jag mig med att bara kommentera deras patch som är ett allmänt hopplöst elände där vi får se hur en kedjerökande livstrött slentrianviking ser ut. Logotypen då? Ja, den är ju legendariskt skitful. Det här har jag nämnt tidigare i dessa skrifter, men visst är det lite kul att finnar som inte direkt går i bräschen gällande det engelska språket väljer att döpa sig till något så tungvrickande som DARKWOODS MY BETROTHED? NIGHTWISH-Tarja kunde inte ens sjunga ordet ”sword” utan att skämma ut sig. Synd att hon inte var frontfigur i DARKWOODS MY BETROTHED.

Jag tvivlar starkt på att detta är en officiell ULVER-produkt, fast å andra sidan vet man varken ut eller in längre när det kommer till musicerande norrbaggar. Här har vi i alla fall en tecknad tribalvarg som är i full färd med att sätta på en varghake.

Vargception.

Är jag inte helt ute och cyklar, eller åker 1349-skateboard om man så vill, har jag för mig att varghaken även kan kallas dubbelhaken. Testa att gå fram till en vilt främmande, gärna överviktig, våldsnazist och säg ”fan vilken grym dubbelhake” och peka mot hans generella riktning och ni ska få se varför i stort sett alla säger ”varghake” istället. Rucolasallad hette förövrigt senapskål förr i världen, gissa varför den sålde rådåligt innan namnbytet.

Skit samma.

Förra gången vi fick stifta bekantskap med avgrundslik merchandise nämnde jag att DIMMU BORGIR inte haft det så lätt alla gånger. Vi tar ett par exempel till. Allt enligt pedagogikens ABC.

Vi startar med denna godbit. Här finner vi DIMMU BORGIR i ohelig allians med den klassiska vargtröjan. Slutresultatet både roar och oroar mig. Tröjor som har tryck över exakt hela härligheten är som vi alla vet en skymf mot allt som stavas hyfs och god ton.

Exempel nummer två är inte ett dugg bättre. Att ha mittbena är industristandard inom svartmetallen, detta är emellertid bara för mycket. Om din frisyr ser ut som att någon med berått mod utfört vad man i folkmun brukar kalla för ett ”karateslag” och helt sonika plöjt bort halva fontanellen har du antingen en märklig syn på vad som är rimligt alternativt blivit utsatt av en sydamerikansk bootleg-klant. Hursomhelst så är tröjan riktigt strykful. Ruter ess-skägget … nä, jag orkar inte.

Hur har vi det med BATHORY då? En mycket bra fråga. Vi tar två snabba exempel på hur erbarmligt det kan bli när folk bestämmer sig för att designa kläder på eget bevåg.

Gula geten-shortsen. Jag vet att det just nu sitter både en och två personer och kåtfrustar över hur fenomenala dessa kortbyxor är. Släpp sargen.

Inte riktigt gula geten, men då denna T-shirt är gräddvit antar jag att vi får döpa den till gräddgeten. Jag fullkomligt avgudar hur de inte ens försökt få till logotypen utan bara öst på med ett klassiskt glesbygdspizzeriatypsnitt i rött. Geten har hängpattar och håriga underarmar. Topp ett det mest eggande jag sett i hela mitt liv. Det här är ett riktigt bra exempel på när något blir så ironiskt att det går hela vägen runt så man inte vet vad man tycker längre. Det enda jag vet just nu är att jag måste äga den här tröjan om det så är det sista jag gör.

Och med det rundar vi av för dagen.

/Hatpastorn

This entry was posted on 7 november, 2012 at 6:06 e m and is filed under Uncategorized. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.