Hatpastorns likpredikan

Idag tänkte jag berätta om en musikensemble jag dragit mig för att rapportera om. Dels för att de flesta förmodligen hört talas om dem och dels för att …

Fuck it. Vi kör på bara så vi har det överstökat. TROLLHORN från Uruguay.

Mycket kan man anklaga FINNTROLL för, men det stora problemet är alla som lyssnade på FINNTROLL och sedan bestämde sig för att börja spela folkmusikinfluerad svartmetall själva. I allmänhet om fansen härstammade från Ryssland läs SVARTBY, i synnerhet om de kom från Uruguay läs TROLLHORN. Till de sistnämndas försvar så kan de i alla fall faktiskt skryta med att de var Uruguays första folk/viking-metalband. Exotisch, som tyskarna säger.

TROLLHORN drog igång verksamheten 2005. Taktiskt kan tyckas då FINNTROLL hade en liten paus på skivsläpparfronten mellan 2004 och 2007. Jag anar att uruguayanerna tänkte som Rob Darken gjorde när BATHORY släppte ”Requiem”. Det gäller att passa på att stjäla ett bands koncept rakt av så länge bandet man stjäl av ändrar inriktning eller ligger på is. Smart.

2006 släppte uruguayanerna sin debutdemo ”Under varje rot”. Ej att förväxlas med FINNTROLLs gamla slagdänga ”Under varje rot och sten”.  Hur låter den då? Ja, det är det ingen som vet. Det CATHEDRAL-doftande skivomslaget är emellertid rätt tjusigt och med låttitlar som ”Den gång det troll”, ”Skogenvamp” och ”Folk me, folk you” kan man ju inte misslyckas. ”Folk me, folk you” … Folk forever off!

Eftersom INGEN hörde deras första giv så passade de på att släppa en till demo samma år, ”Svart otyg”. Då de tyvärr aldrig publicerat någon lyrik kan jag bara gissa mig till vilka fantastiska världar deras poesi kan ta en till. ”Svart otyg” låter för övrigt som en propagandatidning skriven av KKK-anhängare från Iggesund. Återigen är själva omslaget ganska välgjort och återigen möts vi av spännande låttitlar. ”The old goblin tell me”, ”Trollkonor” och ”The tribe of little ones” är mina personliga favoriter. Ni som inte kan bärga er efter att få höra hur det här egentligen låter, ta det lugnt. Här kommer ett litet smakprov.

 
2008 var det då hög tid för det här gänget att fullkomligt spåra ur. Först släpptes singeln ”Bergstagna tid” där de valde att använda ett skivomslag som gör mig glad och folkmordisk på samma gång. Kort därefter var det dags att släppa den slutgiltiga bomben, fullängdsalbumet ”Bergstagna tid”. Kul att de döpte singeln och albumet till exakt samma sak. På omslagsfronten skedde det ingen förbättring, såvida man inte tänder på förvånade uruguayiskor/uruguayinnor eller var det nu heter med renhorn planterade på pannloben förstås. För att göra saker och ting ännu märkligare så spelade de även in inte bara en utan två musikvideos. Den första heter ”Gjalp” och kan ses här:

Den andra heter ”Bergtagna tid” och kan ses här:

Ögongodis.

På tal om ögongodis så tog de även det här bandfotot.

Här har vi ett gäng individer som prompt skulle ställa sig på Uruguays plattaste myrstack. Till vänster har vi förresten Uruguays längsta man, men det är inte den enda titeln han har. Han är även Uruguays varmaste man. Att i total knallsol stå i ett par knähöga björnfittor lär knappast resultera i någonting annat än hudutslag, skam och vanära. Plus odören då förstås. Däremot var han lite fiffig och lät blektorson dallra i friska luften genom att låta den söta lilla fårskinnsvästen vara öppen. Självfallet finner vi ett rejält dryckeshorn i bältet.

Bredvid honom har vi en tjej som tyckte det var så smart att täcka brösten med ett par Melittafilter att hon i ren extas var tvungen att slå sig själv i handen med en hammare. Att hon spänt fast grannens vita katt runt magen med ett par tusen nitbälten var mindre genomtänkt. Det lär ha blivit galet dålig stämning när hon skulle lämna tillbaka det tilltygade djuret.

Näst på tur har vi Uruguays svar på Rob Darken som med en häftig pose försöker dölja det faktum att han virat två Vileda Quickmops runt smalbenen. Att han i denna häftiga pose även väljer att stöta bäckenbenet mot den kvinnliga medlemmens höft gör bara det här ännu bättre. I vilket socialt sammanhang är det förresten OK att i vuxen ålder bära hjälm, pälsväst och kjol? Black metal må vara en genre där udda ting kan ske, men folk metal är nog den i hårdrocksfamiljen som bäst kan liknas vid den där mystiska släktingen som ingen egentligen känner men alla har en stark åsikt om.

Sist ut har vi grabben med hakklapp och Brolle Jr-frisyr. Med ena handen smeker han osynliga strutskön och i den andra håller han årtusendets mest omständliga kaksprits.

Fanns det något mer att tillägga? Ja, egentligen inte förutom att TROLLHORN lade ner verksamheten kort efter att de släppt ”Bergstagna tid”. Jag antar att de kände att de sagt allt de ville ha sagt. Synd bara att man fortfarande bär på så oändligt många frågor. Hur tänkte de egentligen med allt det här?

/Hatpastorn

This entry was posted on 15 augusti, 2012 at 5:03 e m and is filed under Uncategorized. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.