Hatpastorns likpredikan

Låtsnack är ett klassiskt förekommande fenomen i musiktidningar som de flesta finner underhållande. Något jag inte sett tidigare är skivomslagssnack så vad passar bättre än att ta in min gode vän och kollega Dr. Panzram för att tillsammans göra djuplodande analyser över gamla och nya skivkonvolut.

Upplägget är enkelt. Vi tar ett knippe skivomslag, diskuterar dem och avslutar med att kröna vinnaren och förloraren i denna visuella kamp. Dr. Panzram börjar med sina åsikter varpå undertecknad fyller på med mina.

Denna veckas snack berör 2 norska band, RAGNAROK och OBTAINED ENSLAVEMENT.

Mycket nöje.

OBTAINED ENSLAVEMENT

”Centuries of Sorrow” låter som en titel något halvtrött doom/death/goth/kuklöst Göteborgsband skulle kunnat klämma ur sig 1996. Omslaget i sig är inte illa, vet dock inte om gurun på omslaget skall se förruttnad ut eller om han bara har en hög med valnötskal i knäet.

RAGNAROK

Det första som slår en när man tittar på detta Photoshop-rövknull är ”Vart är dessa svartmetallkrigare egentligen på väg”? Ska de bränna ner en kyrka? Paradiset? Majbrasan? Dagcentret för att de skurit ner på fruktsalladen?

Det ser även ut som att konstnären till denna gonorréblåsa vill förmedla betraktaren känslan av att ha halva huvudet nergrävt i marken.

OBTAINED ENSLAVEMENT

Angående risiga logotyper så har OBTAINED ENSLAVEMENT inte snålat med spindelväven på denna kreation. Inte ens John Goodman ifrån ”Imse Vimse Spindel” skulle kunna få bukt med spindelinfernot som usurperat bokstäverna. Själva bilden har jag dock alltid tyckt varit stämningsfull och rent musikaliskt så spelar de i en helt annan division än RAGNAROK. Skivtiteln luktar däremot svettig goth-metal där någon i bandet visar bröstvårtan på omslaget. Goth som i Close-Up Magazine skulle recenserats på följande vis utav herr Sörling:

SINS OF THINE LOVELESS CARESSING AUTUMN målar sin musik med breda svarta och röda penseldrag där känslorna svallar likt vågor mot en öde strand. Kontrasten mellan den späda kvinnosången och den mörka manssången skapar en ”Skönheten och odjuret”-effekt som väver ihop bandets sakrala musik och skapar stor konst. Kryp ihop med din partner i soffan, tänd några ljus och sjunk in den tragiska kärlekssaga som dessa norrmän förmedlar.

Jävla trams.

RAGNAROK

Korten på bordet. Jag har sedan 1995 varit fullkomligt övertygad om att det är tomtar med facklor som går i denna mardrömslika uppförsbacke. På riktigt. Nu ser jag ju att det faktiskt är suspekta hårdrockare som är på väg till julskyltningen på omslaget. Vad i Satans namn tänkte de egentligen? Konvolutet hade varit hundra gånger råare om det faktiskt föreställt traskande tomtar. Logotypen är sådär härligt ful på ett nästan efterblivet sätt. Den som kan nynna på en låt ifrån skivan efter att ha hört den får 500 spänn utav mig.

OBTAINED ENSLAVEMENT

Jag får EMINENZ ”Exorial” vibbar. En helt androgyn häxa/blackmetalsnubbe/satanisk alien som antingen skriker utav smärta eller ska se ond ut i denna föga trovärdiga häxbränning som jag kan sätta min högra kula på att de arrangerat och fotat helt själva. Det kan vara trycket men kvalitén på själva bilden doftar engångskamera.

RAGNAROK

Om ditt liv någon gång kommer att hänga på att du måste hitta något originellt eller ens minnesvärt på något utav dessa omslag så kan du lika gärna ägna tiden åt att skriva ditt testamente eller kanske klappa katten och röka en cigg istället.

OBTAINED ENSLAVEMENT

Det här är en utav mina gamla favoritskivor och det gör mig genuint förbannad att skivomslaget är så gräsligt fult. Vem tyckte att babyblått var en rå färg att sätta på en svartmetallskiva? Jag kräver svar.

Det som är riktigt olustigt är att denna bild är den snyggaste i hela texthäftet. Bandfotona är så groteska att bara vetskapen om att de finns föder mitt självskadebeteende så starkt att jag måste starta ett DSBM-projekt med ett poänglöst svenskt namn typ HATLEVNAD. Demon ”Självbefläckelsens Emissarie” kommer i april.

RAGNAROK

Omslaget till ”In Nomine Satanas DCLXVI” äger jag på en enorm plansch som förpassats längst ned i mitt skrivbord. Hopvikt. ”Diabolical Age” ser ut som en skiss som Kris Verwimp fisit ihop när bassisten i belgiska ENTHRONED ringt och väckt honom mitt i natten.  ”Arising Realm” får MORGULs gamla alster att se helt OK ut. Det är inte ett gott betyg.

OBTAINED ENSLAVEMENT

Är det tomten i morgonrock som blir intervjuad utav ett uppbåd demoner? Inte det fulaste i den här skaran men riktigt jävla Napalm Records-tråkigt är det.

RAGNAROK

Detta omslag cirkulerade på olika forum jag hängde på förr och jag trodde länge att det var en nidbild någon snott ihop för att jävlas med detta poänglösa band.

Jag hade fel.

Detta ser ut som något ett latinamerikanskt pissdemoband hafsat ihop. Ingenting stämmer med något och damen med tre skotthål i ryggen ser ut att ha den röda sockan framme.

OBTAINED ENSLAVEMENT

Omslaget är tyvärr så mörkt på digipak-utgåvan att det känns som man har galopperande gråstarr varje gång man kikar på det. Att de skippat vingarna i logotypen gör inget då de istället smetat ihop alla bokstäver i tryckningen så den är fortfarande lika ful och oläslig. I övrigt tycker jag detta omslag är fint som snus.

RAGNAROK

Fin stjärt, men toppen på tomteluvan som sticker ut ur hönan på flickstackaren kunde de hemskt gärna tagit bort. I övrigt blir jag mest bara trött när jag ser det här eländet. Om TV3 tar in en amerikansk TV-serie vid namn ”When Photoshop Goes Wild” skulle RAGNAROK vara med i varje avsnitt.

OBTAINED ENSLAVEMENT

Jag saknar på fullaste allvar ord och jag försöker inte vara rolig eller ens överdramatisk här. Det finns ingenting som kan tilläggas som du som läsare inte tänkt på när du ser detta. Ja, vad fan nu detta är.

RAGNAROK

Det verkar vara som så att bandet vänt kappan efter den senaste trenden på denna giv, snyggt men ack så använt. Det enda som gör mig riktigt förbannad är att de sabbar klimaxen och ger mig inte något roligt som punchline.

Vad fan ska jag avsluta med? Hm…

”Collectors of the King” är en så homo titel att jag aldrig ens vill veta vad den handlar om.

OBTAINED ENSLAVEMENT

Inte helt oväntat är detta den enda CD med bandet som jag inte äger. Det finns två anledningar till det.

1. Alla bra idéer blåste de redan på ”Witchcraft”.

2. Omslaget får mig att vilja begå våldsbrott.

Bröstvårtan hade passat bättre på tidigare nämnda ”Centuries of Sorrow” och sällan har en demon sett så fånig ut. Den benbehårade muskelbyggardemonen på HELLSPELLs debutplatta ”Devil´s Might” ser hårdare ut. Ni som sett den förstår allvaret.

RAGNAROK

Oj, vilket tråkigt och förutsägbart skivkonvolut. Den här trenden måste dö då man får exakt samma trötta känsla i kroppen som när alla stod i skogen i liksmink 1996. Hade RAGNAROK haft detta omslag för 5-6 år sedan så hade det fungerat för i grund och botten är det både snyggt och välgjort. Efter en tuff resa slutar RAGNAROK i alla fall på topp.

Sammanfattning:

Dr. Panzram: Vinnaren i kategorin ”fulaste omslag” är med viss tvekan RAGNAROKs ”Nattferd” på grund utav det förvisso charmigt infantila men ohyggligt töntiga motivet och hantverket.

Det snyggaste, även det med en viss tvekan, blir ”Centuries of Sorrow” i en nära match med ”Collectors of the King”.

Hatpastorn: Det fulaste måste vara ”Witchcraft” . Skivan är skitbra men sällan har ett omslag inte gjort musiken rättvisa så hårt som i detta fall. ”Nattferd” får mig att skratta i alla fall. Hejdlöst.

Det snyggaste står mellan ”Soulblight” och ”Centuries of Sorrow”.  Det som drar ner helhetsintrycket är spindelinfernot på den sistnämnda samt den risiga tryckningen på ”Soulblight”.  Idag utser jag ”Centuries of Sorrow” till vinnare.

/Hatpastorn & Dr. Panzram

This entry was posted on 16 mars, 2010 at 8:24 e m and is filed under Skivomslagssnack.. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.