Hatpastorns likpredikan

På en annonssida i en katalog för Dolores Records hade någon smugit in en blänkare för en skiva med titeln ”Hellig usvart”. Även med black metal-mått mätt föreföll den besynnerlig.

Historien bakom ”bandet” Horde känner kanske de flesta till. Jayson Sherlock, trumslagare i det australiensiska kristna dödsmetallbandet Mortification, skojade under aliaset Anonymous till det och spelade in ett album av skandinaviskt snitt. Musikaliskt lät det som generisk norsk black metal, konceptuellt framstod det som Jerusalem. Faktiskt rätt genialiskt för den tiden.

Jag antar att man får se ”Hellig usvart” som ett tidigt exempel på ett plojband i black metal-kostym. Det kan givetvis ha funnits tidigare förmågor, men jag kommer just inte på några. Band som Exorcist och Pile Driver var beställningsjobb. De använde sig av alla klichéer som fanns, som attribut, men det var inte en medveten drift på samma sätt. Ett par år efter Hordes första och enda album dök klåpare som danska Goat upp … men vem fan orkade bry sig om Goat. Bättre då med Unchaste från Stockholm. Att jag sedan aldrig föll stenhårt för Sportlov berodde sannolikt på att de var rätt sena på bollen. Trots att även jag tycker att texterna till deras ”Snöbollskrieg” är smått geniala.

Vissa kanske menar att Horde snarare tillhör kategorin kristna ”black” metal-band. Det ligger en viss sanning i det, för tekniskt sett är det givetvis inte fel. Jag har dock alltid uppfattat skivan och bandet mer som ett skämt, snarare än något seriöst menat försök att appropriera Djävulens musik. Men jag har å andra sidan inte läst hur Jayson Sherlock själv såg på saken.

Men hur bra eller dålig var egentligen ”Hellig usvart”? Tja, de tre första låtarna är kanske inte mycket att prisa Herren för. Det hade därmed varit ganska lätt att avfärda skivan som en dåtida kul grej och inget mer, men efter en stund börjar det hända saker. ’Thine hour hast come’ är en rätt klämmig bit som avslöjar att det ligger mer talang bakom detta än vad andra plojband brukar ha. I ’Drink from the chalice of blood’ lyckas Sherlock till och med att på ett profetiskt vis förutspå hur Darkthrone skulle komma att låta först tre år senare. Någonstans hör jag även stänk av Necromantia i slutmixen.

Några gick i fällan och trodde det var ett asrått sataniskt band. En titel som ‘Invert the inverted cross’ tycker jag än idag är fantastisk. Man ser på något vis framför sig en i svart sammet klädd satanisk yngling, som med pannan i djupa veck, konstaterar att här rör det sig om riktigt djup luciferiansk poesi. Jag skulle dock önska att texterna var lite fyndigare i helhet. Här och var finns det dock även litterära guldkorn att fröjdas åt, som i nämnda ‘Drink …’. För vilka var egentligen först med kannibalism i form av blodsammanhang av så kallade satanister och kristna? Ja, just det.

Äh, hur som helst är jag nöjd med att äga ett exemplar. På domens dag får jag väl visa upp den som ett slags token alibi.

Hatpastorns kommentar: Jag var inte gammal när jag fiskade upp denna på Skivbutiken i Sundsvall. Min första spontana tanke var verkligen ”Jävlar vad true”. Logon, omslaget, typsnittet på titlarna. Titlarna var långa och av helt rätt kaliber, tills vissa av dem gav mig tvetydiga budskap. ”Invert the inverted cross” var väl det stora utropstecknet och frågetecknet. Jag hade ingen aning om att kristen black metal ens fanns. Blotta tanken var så absurd att det tog ett tag innan det sjönk in. Hursomhelst ställde jag tillbaka skivan, jag lyssnade inte ens på den i butiken. När jag några dagar senare återvände för att lyssna på den var det någon som köpt den. Jag vet exakt vem det var och han förstod inte att det var kristet innan det var för sent. Det slutade aldrig vara roligt.

Dock var jag genuint nyfiken på hur Horde faktiskt lät och det dröjde några år innan jag fick höra ett par bitar. Reaktionen då var mest en axelryckning. Likväl var det något som ständigt lockade med den. När Internet kom till byn, eller rättare sagt, när den lades upp på Youtube lyssnade jag igenom den i sin helhet. Reaktionen var återigen en axelryckning, men trots det kunde jag inte släppa Horde.

Genom åren har jag doppat tårna ex antal gånger i den pöl som är Horde utan att riktigt förstå vad det är som lockar. Av någon anledning har ett fysiskt exemplar ständigt gäckat mig. Antingen har priset varit för högt, alltså mer än 50 spänn, eller så har det skett något märkligt som gjort att jag inte köpt den. Förra året fick jag nog och köpte ett exemplar, svindyrt. Vi snackar minst 200 spänn inklusive frakt. Ändå värt för att stänga det kapitlet i mitt liv. Kapitlet att inte äga Hordes ”Heilig usvart”.

Med skivan hemma i fysiskt exemplar är lyssningen en annan historia. Den är … kanske inte skitbra, men den har något. Jag gillar ljudet, trumspelet, sången, den skeva stämningen. Det är bara underskottet av riktigt bra riff som är problemet. Ja, förutom att det är en brakkristen australiensare som ligger bakom allt haha.

Att 1994 släppa en kristen black metal-skiva är ändå rätt spektakulärt. Som att kasta in ett jordgetingbo i en bankomatkö. Plus att det var Nuclear Blast som släppte den. Antalet antiflyers som det bolaget smädats i, oräkneliga. Jag kan lägga in exakt noll av dem här som exempel för då kommer Facebook och så vidare att svinga the banhammer. Arga och inte sällan felstavade, med layouter som ofta får ge vika för att få plats med utropstecken och allehanda symboler. Versaler, ett honnörsord. Undrar hur många föräldrars arbetsplatskopiatorer som fått gå varma genom åren egentligen för alla dessa flyers och fanzines? Svindlande tanke.

Jag kommer nog aldrig bli riktigt klok på Horde och det är väl så det ska vara antar jag. Den har något skevt och oheligt över sig, trots eller kanske tack vare sitt kristna budskap. En mycket udda fågel och ännu ett bevis på att det är något lugubert i det australiensiska dricksvattnet.

/Hatpastorn

This entry was posted on 31 januari, 2024 at 8:45 am and is filed under Uncategorized. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.