Hatpastorns likpredikan

Trots att CARCASS tillhört mina absoluta favoritband valde jag kategoriskt att aldrig kolla upp den här skivan. Förmodligen hade den förblivit ohörd för mina öron om inte vår Hovbaron bestämt sig för att under en fyllekväll spela upp den från pärm till pärm – något jag kommer att vara evigt tacksam för.

Bill Steer må ha bett om ursäkt för ”Swansong” i efterhand, men jag förstår i ärlighetens namn inte varför. Själv var jag en av dem som verkligen gillade den, även om den trist nog inte direkt lät som ”Heartwork”. Kanske skulle den släppts under annat namn. Kanske var det den som var BLACKSTARs riktiga debut, då både Walker, trummisen Ken Owen och den andregitarrist som medverkade på ”Swansong”, Carlos Regardas, kom att utgöra stommen i detta kortlivade projekt.

Ja, det låter ganska likt ”Swansong”, om än med en klart rockigare framtoning. Men till skillnad från Bill Steers bedövande tråkiga sjuttiotalsflummande som han runkade fram efter CARCASS under namnet FIREBIRD, är detta riktigt bra. När klåpare bestämmer sig för att blanda death metal och rock blir resultatet ungefär lika bra som jordgubbar och torsk, men på något sätt blir ”Barbed wire soul” en ytterst välsmakande historia. De använder till och med blås i form av saxofon utan att det låter idiotiskt. Förutom i låt nummer åtta, ”Waste of space”, vilken i sina stunder verkar ha tagit inspiration från soundtracket till sextiotalsversionen av ”Batman” och X-RAY SPEX.

Då Ken Owen tragiskt nog drabbades av en hjärnblödning år 1999 fick skivan aldrig någon uppföljare. Synd, då jag blir genuint nyfiken på hur den hade blivit. Varför den kombinerade debuten och svanesången (raggadish) dock blev så oförtjänt förbisedd vet jag inte, men jag antar att den bedrövliga paketeringen kan ha med saken att göra. Hade det inte stått Peaceville på skivan hade jag varit övertygad om att Invasion Records varit framme och snabbt spytt fram ett Photoshopinferno vars enda blickpunkt är ett strykfult brinnande pentagram som inte ens har vett nog att vara upp- och nedvänt. Trist är också att texterna lyser med sin frånvaro i häftet, då Walkers texter i mitt tycke bara blev bättre och bättre med åren.

Bläddra inte förbi den när ni hittar den i reabacken!

/Heidenhammer

This entry was posted on 22 april, 2015 at 8:00 e m and is filed under Från A till Ö. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.