Den musikaliska uppförsbacken.

Alla som någonsin stått på en scen vet att förr eller senare kommer det där giget som kommer att hemsöka en under resten av ens liv. En del musikanter är jättekänsliga, det kan räcka med en sur ton för att hela kvällen ska vara förstörd. Andra är mer realistiska och kan ändå uppskatta en spelning trots en del missar bara kontakten med publiken och den allmänna atmosfären var bra.

Sedan har vi de här grabbarna från Rumänien. Nog för att man i sin ungdom avverkat en och annan sur spelning, men detta är bland det mest överdjävliga jag skådat. Att grisungarna faktiskt genomför hela låten istället för att bara svälja cyanidkapseln och lämna detta jordeliv ska de ha all cred för. Jag råder er att kolla igenom hela videoklippet. Detta innehåller nämligen så mycket ögongodis att man blir alldeles rörd.

På återseende.

/Hatpastorn

20 svar to “Den musikaliska uppförsbacken.”

  1. Ämenfyfan vilken jävla ångest

  2. Som gammal musikhandledare på fritidsgård så har man sett och hört ett och annat. Detta var ju inte så kul men jag kan fortfarande vakna med kallsvetten rinnandes nedför ryggen, riden av maror värre än ovan. Låt oss bara konstatera att hardcorevågen som tog fart runt -94 kan dra åt helvete i 666 knyck.

  3. Profilbild för MattiasNorsten
    MattiasNorsten Says:

    Gitarren låter inte så lite som mina försök på hard i Guitar Hero… =|

  4. Ja, det här var ju absolut och totalt horribelt.. Visst har man bevittnat en del dåliga band i sina dar, men det här..

  5. Jag har gjort några spelningar med ett par band som aldrig repat, men jag vågar säga att till och med vi var bättre än det här. Kan inte fatta att publiken verkligen stod kvar och utsatte sig för denna sörja, och verkade digga det. Tror att det hela utspelade sig under talangjakten på en dövskola.

  6. Fortfarande inte sämre än originalet.

    • Ska jag vara helt ärlig föredrar jag faktiskt rumänernas tolkning av RATMs gamla örhänge. Den är iallafall kul. PLUS att vi serveras en genuin bröstattack från vokalisten.

  7. Profilbild för Getsodomiten
    Getsodomiten Says:

    Okej att Nicke Andersson är/har varit insyltad i minst 50% av alla världens band men att han lirade trummor i ett rumänskt band kom minsann som en riktigt överraskning.
    I övrigt så har jag just nu en stilla lust att badda både ögon och öron med kaustiksoda.

  8. Profilbild för Murkrets Förste
    Murkrets Förste Says:

    Fantastiskt. Jag har inte hört något liknande sedan i somras då stadens lokala Samhall-ensemble framförde Ravaillacz superhit ‘En riktig jävla schlager’ på virveltrumma och kazoo. En av killarna hade en s.k ”gurka” i handen med men brydde sig föga om hur den egentligen skulle hanteras utan slog den helt sonika i ryggen på trummisen med ojämna mellanrum.

    Stor underhållning.

  9. Alltså… det här gjorde bara ont.

    De där småpojkarna som lirade ”The Final Countdown” är ju musikaliska genier i jämförelse.

    Annars har vi den här:

    Aldrig har en emotikon känts så välmotiverad som vid 1:15 i den videon.

  10. Jag trodde inte det fanns något som kunde klå följande cover men detta var ju en god kandidat…

    • Inte alls jämförbart. Det där är ju någon form av avantgarde-rock. De kör ju tre olika låtar samtidigt! Nu är jag inte överdrivet skolad i musikteori, men jag lovar att någonstans bakom allt gnissel så pågår avancerad polyrytmik!

      • Du har nog rätt. Vid närmare eftertanke så tror jag att sångaren använder sig av en teknik inspirerat av himalayansk sorgesång.

    • Smärtsamt.

      Fick mig osökt att tänka på Spinal Taps freeform jazz föreställning innan ”sången” kom in i bilden..

  11. Final countdown är verkligen utsatt i slaviska kretsar

Lämna ett svar till Getvarg E Avbryt svar