Hatpastorns likpredikan

Nytt år, nya upptåg på dessa sidor. Innan vi drar igång med dagens inlägg vill jag bara nämna några ord om en drös skivor undertecknad av en eller annan anledning ser fram emot i år. Och med ”nämna några ord” menar jag självfallet att det blir en smärre roman. Att skriva kortfattat har aldrig riktigt varit min kopp kaffe.

Först ut är SUMMONINGs ”Old mornings dawn” som bör släppas inom en inte alls avlägsen framtid. Peppen: monumental. Senaste given ”Oathbound” släpptes 2006 och då jag mer eller mindre har deras hemsida som startsida på datorn kan jag lugnt säga att min väntan på nyheter gällande nytt material varit lång. Just ”Oathbound” var dock lite av en besvikelse. ”Northward”, ”Land of the dead” och bitar från ”Might and glory” tillhör förvisso något av det bästa man hört i hela sitt liv, men det övriga materialet saknar det där lilla extra. Min förhoppning är att deras nya giv blir en blandning av ”Let mortal heroes sing your fame” och ”Stronghold”. Det hade smakat. Till alla som anser att Tolkien och black metal är en nördig och tvivelaktig kombination har jag bara en sak att säga:

Släpp sargen.

Ett annat album jag ser fram emot är INQUISITIONs nya. Tyvärr vet jag inte när den släpps eller vad den ska heta, men då jag förmodligen träffar grabbarna i mars så tänkte jag ta mig ett snack med dem. Om det finns intresse kan jag panga upp en intervju på dessa sidor. Det är bara att hojta i kommentarsfältet om så är fallet.

Detta var då två album som jag vet ska släppas i år men det finns en hel del band som man önskar kunde göra samhället en tjänst och släppa nytt. Först och främst kan herr Söderlund gärna få släppa något med PUISSANCE, OCTINOMOS (Holocaust machine, nu tack) och PARNASSUS. Ja, varför inte något med WORSHIPPER när vi ändå är på det humöret. Sedan kan ju norska STRID få arslet ur vagnen och släppa den där fullängdaren som det snackats om de senaste hundra åren. Ska jag vara helt ärlig tror jag att den skivan, om den nu ens blir av, kommer att bli ett stort antiklimax. Det är lätt att vara kaxig när man släppt en helt OK sjua 1994. Att nästan tjugo år senare fisa ur sig en fullängdare som ska nå upp till folks förväntningar är näst intill omöjligt. När vi ändå är inne på Norge, är det bara jag som tycker att Snorre ska sluta göra märkvärdig musik till konstutställningar och istället ge oss en ny THORNS-platta? MAYHEM-coverbandet MAYHEM släpper emellertid nytt i år. Det ska bli… spännande. Jag antar att det är arbetshästen Teloch som får skriva hela plattan eftersom det övriga manskapet inte direkt är några riffsprutor. Utan att förhäva mig kan jag säga att jag inte direkt kommer att springa till skivbutiken efter en ny MAYHEM-skiva, men någonstans innerst inne finns ändå en dåres hopp. Det kan ju inte bli sämre än ”Ordo ab chao”. Eller? Vi olyckskorpar i Förintelseförsamlingen har i alla fall planerat en MAYHEM-vecka när nya albumet kommer.

Det finns självfallet fler alster jag ser fram emot men nu är det hög tid att prata om något helt annat. För en tid sedan var Heidenhammer på besök och i sedvanlig ordning spisades det en hel del musik. I framtiden funderar jag på att filma dessa möten istället då det är en mardröm att försöka hamra fram allt som skrivs på tangentbordet i realtid. Kruxet är bara att få till en bra ljudnivå där man både kan höra vad som spelas och vad som sägs. Detta utan att man gör en Hollywood-produktion av allt. Jaja, skit samma här kommer i alla fall ett låtsnack.

Uppesittarkväll/Ett enkelt samtal om KULTs ”Winds of War”.

HH: Jag hör att du fått ett ny skiva Pastorn.

HP: Ja, eller ny och ny. Jag fick den av sångaren i bandet när vi lirade på samma tillställning för några år sedan. Vi snackar italienska KULT. Jag hoppas verkligen du får spela med KULT någon gång. Det är en upplevelse.

HH: ALLA får nog spela med italienska KULT vid tillfälle.

HP: Sångaren är grym, han röjer hårdast av alla och efter avslutad spelning kliver han direkt av scenen och är front row banger resten av festivalen. Jag fattar inte hur han orkar.

HH: Med tanke på hur det låter, pratar vi alltså att han intar position kl 14:00 i bortre tältet.

HP: Haha, med stor sannolikhet.

HH: Jag tycker i och för sig inte att det här var så pjåkigt alls. Jag tror jag har hittat min ”hyfsad BM-skiva” för det här året. Puttrar på i bakgrunden. Låt sjuda i tjugo minuter och stäng sedan av plattan.

HP: Ja, jo. Så är det faktiskt. Harmlös svartmetall som ändå har sina poänger.

HH: Doftar ett riktigt jävla ”Shadowthrone”-arrangemang. Lurar ett totalt poänglöst grindparti runt hörnet?

HP: Självklart.

HH: Och ja, där kom det visst.

HP: I SATYRICONs ”Hvite Krists död” är det väl inte ett riff som återkommer i hela låten?

HH: Nej, och ändå behövs det inte. Det måste vara golvpukan som gör det. Den är åtminstone bestämd, vilket kanske är mer än vad som kan sägas om det här bandet.

HP: Fråga gärna MY OWN GRAVE vid tillfälle vad de tycker om italienska KULT. Katastrofal gemensam spelning i den italienska staden Padava som kröntes av att någon fyllskalle i KULT kastade glasflaskor i den enda duschen som fanns att tillgå i lokalen och sedan däckade raklång över soffan tillsammans med resten av grabbarna i sin orkester. Kanonmat på spelstället också, strips och pasta. Enbart.

HH: Det tappade liksom viljan efter första låten. Den där riktiga ”Scream for me Sunne”-känslan vill inte riktigt infinna sig såhär på fjärde låten.

HP: Vilken sjuk Van Helsing jag gjorde alldeles nyss. Jag satt och tänkte på helt andra saker.

HH: Fast jag vill inte döma ut detta fullkomligt. Oförarglig black metal som inte gör en fluga förnär. Catchy riff som egentligen inte är catchy.

HP: Tydligen skall gitarrerna, enligt bookleten då, vara inspelade av självaste Aphazel från ANCIENT. Man lär sig något nytt varje dag.

HH: På riktigt? Fucking Aphazel? Lustigt att de valt att ha en bild av en mörk älg på baksidan.

HP: Jodå, han tackas mycket riktigt här på sista sidan. Aphazel alltså, inte älgen. Även om det hade varit ganska kul.

HH: Stor Motalahype.

HP: Vet du att det här låter ganska likt svenska BLODSRIT?

HH: Jag sa ju det, stor Motalahype. (tittar i bookleten): De tackar någon vid namn Sonya Satyra. Oartigt att inte våga skriva ut ”SATYRICON for those killer arrangements”.

HP: Nu hör man hur sångaren vänder sig om till bandet för ett sista desperat grindvarv. Det har gått på tomgång en bra stund nu, men snart är de i mål.

HH: Lyrics by Werewolf. Det var detta vi menade med ”Werewolf training”. Ska vi sätta punkt här?

Det är nu det spårar ur då jag prompt ville köra ”gissa bandet” till både Heidenhammer och min sambos stora förskräckelse.

MAZE OF TORMENT – ”Hammers of mayhem”.

Då Youtube hatar MAZE OF TORMENT fann jag bara denna slagdänga från ”Hammers of mayhem”. Den låter ungefär som de två låtar som vi lyssnade på.

Denna hittade jag på Ginza för tio spänn. Vill minnas att deras tidiga prylar var halvschyssta. Tidstypisk slingdödsblack. Kan självfallet minnas helt fel men det var på den premissen som jag beställde albumet. När jag väl spisade skivan var det inte så mycket slingor kvar. Mest dödsthrash av modernt snitt.

HH: Lite TERROR 2000-doftande mysbyxthrash.

LH: Det låter som någon försökt sampla en helikopter men inte haft en CD så någon har stått i micken och låtit ”frrrphh frrrph”. Oooh, nu blir det lite wall of death-riffande.

HH: En hel skiva på en låt på tre minuter. Ja, energi var något de inte saknade.

LH: Modernt och amerikanskt låter det.

HH: Typ SLAYER? Är det en ny låt nu? Jag hänger inte alls med i riffandet.

LH: Lite soundtracket till Queen of the damned, fast tuffare.

HP: HAHA!

HH: Shit, vilken Van Helsing jag gjorde. Vi sitter alltså hellre och diskuterar Queen of the damned än lyssnar på riffen.

LH: Vilka riff? Jag hör bara trummorna.

HP: Jo, trummorna ligger hyfsat högt i mixen.

HH: Gaah, gitarristen kunde of course inte låta bli att riva av några snabba licks.

LH: Skandinaviskt med USA-komplex. Har inte en aning om vilka det kan vara.

HH: Jag sa ju det. Lite TERROR 2000-doftande mysbyxthrash. Alltså hur många låtar har vi lyssnat på nu? Jag gissar Trollhättan.

HP: Vi har just börjat på låt två och jag är djupt imponerad över att du minns TERROR 2000. Undrar vad de gör idag?

LH: Jag tippar Stockholm. Lät SYSTEM OF A DOWN såhär?

HH: Jag vet faktiskt inte ens vad SYSTEM OF A DOWN är… i kupén svarar vi SYSTEM OF A DOWN!

HP: Maken till pensionärer får man leta efter. Hur kan ni ens gissa att detta är SYSTEM OF A DOWN?

LH: De hade spelat på Falurocken klockan 14:00.

HH: SYSTEM OF A DOWN?

LH: Nej, det här bandet.

HH: Var inte det här SYSTEM OF A DOWN?

HP: Herregud, det är MAZE OF TORMENT och hur är det ens möjligt att ni inte hört SYSTEM OF A DOWN!?

HH: Jamen självklart är det fucking jävla MAZE OF TORMENT. På tal om MAZE OF TORMENT gick jag vilse i Ålidhem i Umeå. Det var ett djävulskt MAZE OF TORMENT. Tänk att den här skivan spelats in.

Efterdialog:

HH: Jag minns, på fullaste allvar inte en ton av den här skivan. Förutom ett par snabba licks, då.

HP: Ginza, tio spänn. Gjorde en bautabeställning med en massa plattor som man missat eller helt enkelt bara sket i. Har ju redan betalat av sig.

HH: Annars kan man ju ladda ner den …

HP: Som om man skulle orka ladda ner en nyare MAZE OF TORMENT-skiva.

LH: Det är sant. Pengar slänger man ju omkring sig. Att ladda ner skivor är ju för fan ett arbete.

HH: Stämmer. Det är alltså bara de lite hängiga banden som fortfarande säljer skivor?

LH: Analysen är komplett.

HP: Vilken konstig värld det har blivit.

SERPENT OBSCENE – ”Devastion”.

Även detta var ett Ginza-köp. Tio spänn. Hade emellertid hört SERPENT OBSCENE tidigare. Inte så tokigt, men inget man sprang till skivbutiken för. En guldtia var den dock lätt värd.

HH: Det här känner jag igen, är det en cover?

HP: Nopes, inte en cover.

HH: Jag tyckte inte alls det här var så tokigt.

LH: Som TORMENTED, fast givetvis inte lika bra.

HH: Det kanske inte håller en hel skiva, men detta var riktigt bra. Är det HYPNOSIA? Lite Växjö-thrash såhär på kvällskvisten.

HP: Nä, det är SERPENT OBSCENE.

HH: Oj, ja jag hört namnet. Är det här verkligen folk från MAZE OF TORMENT?

HP: Jag har för mig att det fanns någon koppling, jag har även för mig att det fanns någon sorts form av rivalitet mellan banden. Kan dock ha helt fel. Föredrar i alla fall SERPENT OBSCENE framför nyare MAZE OF TORMENT. Tio spänn var skivan lätt värd.

FORLORN – ”Hybernation”.

Korten på bordet. Jag köpte ”The crystal palace” när den kom. Sötare svartmetall från Norge har nog aldrig spelats in. Efter en fyra-fem låtar spyr man, men fram till dess är det demoniskt näpet. ”Hybernation” är dock helt fruktansvärd och ett solklart exempel på vad som gick snett i den norska scenen i slutet på 90-talet/början på 2000-talet. Varför köpte jag då skivan? Tio spänn hos Ginza plus att skivsamlaren i mig hatar okompletta diskografier. Något som jag borde gå till en läkare för att bota.

HH: Haha, jag hör att WEREWOLF SONATA är i farten igen.

LH: Avslappnings-CD deluxe.

HH: Det här var den dovaste produktionen jag hört på länge. Märkligt då introt var hur klart som helst. Sången är klar som en suicidal delfin som just ska stånga pannan blodig mot bassängkanten.

HP: Vad i guds namn pratar du om nu?

LH: Sångaren sjunger en låt, syntaren kör sin låt och trummisen gör lite bäst han vill.

HH: Guuuuuuuud så sövande. Om TARTAROS spelats in på 45-varv hade detta varit 33-varvsversion. Sjukt tröttsamt. Är det ett fruktansvärd samarbete mellan ON THORNS I LAY och ELEND? Är det FORLORNs ”Hibernation”?

HP: Japp. Imponerad att du plockade denna så snabbt. Jag lovar att även du äger den här.

HH: HA! Ingen kan spela diabetesblack som FORLORN.

FURZE – ”Necromanzee cogent”

Jag köpte återsläppet på ”Nekromantiskt kobent” runt 2006. Gud vet varför, jo nu vet jag. Tio spänn hos Ginza. Hade hört mycket gott om FURZE men redan efter en minut räknade jag ut att mina kamrater är lögnhalsar. Helvetiskt dålig skiva. Inte ens de mest inbitna hipsterstockholmarna kan innerst inne tycka att detta är bra.

LH: Det är Sagan Om Ringen-enterna på sång!

HH: Vad fan är en ent? Jag tycker det låter som Kjell Isaksson.

HP: Det är typ samma sak.

LH: Är det en finsk efterfest. Morfar efter en halv flaska southern? Jaha, det var tydligen introt det. Är det en galgmarsch?

HH: Marsch till galgen var fan en rå titel.

LH: Ett supernedpitchat DANZIG med världens konstigaste syntljud. Vad är detta?

HH: En gissning … Är det FENRIZ RED PLANET på fel varvtal.

HP: Njet.

HH: Hmm, är det inte lite omoraliskt att skicka in en mikrofon på ett dagcenter? Är det YGGTYRHYRKKH HIN DYSTRE? Nä, det är ABRUPTUM!

HP: Men snälla rara. Nu försöker du inte ens.

LH: Är det DEINONYCHUS-vampyrens halvbrorsas band?

HH: Det är METALLICAs ”Lulu”! Kom igen, I am the table!

HP: Det är norskt. Superkultigt, fast ingen fattar någonting.

HH: Som i Italienska KULT?

HP: Bandnamnet betyder ”att prutta” på tyska.

HH: Ah, det är FURZE. Jag kan inte begripa varför folk lyssnar på detta. Som ett sämre ABRUPTUM fast på 2000-talet. Helt obegripligt dåligt.

HP: Ja, ska jag vara ärlig så fattade jag aldrig hypen kring FURZE. Kejsarens nya kläder fast black metal.

BEHEMOTH – ”Grom”.

Detta är lite av en gammal halvfavorit. Arketypen av hyfsad black metal om man så vill. Perfekt att slå på när man vill ligga i soffan och tänka på svunna tider.

HP: OK, lite enklare nu, en gammal klassiker. Ni har hört den bägge två.

HH: När du säger klassiker kan det vara precis allt. Är det CEPHALIC CARNAGE?

LH: Lite vikingametal-romantiskt intro.

HH: Jag hatar intron. Jösses, nu började de rensa! Det lät inte fett, men tjockt.

LH: Som en skuren påsbearnaise.

HH: Inte så jävla dåligt. Hade inte förväntat mig att rösten skulle låta såhär. Jag gillar sången, lät lite udda.

HP: Du äger skivor med det här bandet. I alla fall en, det är jag säker på och nej det är inte IBRIDOMA.

LH: IBRODOMA … hahaha! Är det snubbarna som står på en klippsats i ringbrynja på omslaget? ENSLAVED!

HP: Inte så illa gissat. Faktum är att om man dricker en grogg för varje riff detta band stulit från ENSLAVEDs ”Frost” dör man inom tjugo minuter.

HH: Ah, vänta det är ANCIENT RITES.

HP: Absolut inte. Om jag säger Baal Ravenlock, vad säger ni då?

LH: Den försvunna Disneyprinsessan?

HH: Haha, ja detta är ett Disneymanus in production hell. Är det BEHEMOTH?

HP: Japp.

LH: Seriöst!?

HH: Varför blev det helt plötsligt bättre bara för att jag vet vilka det är?

HP: Därför att jag en gång i tiden lurade dig att säga positiva saker om typ MACTÄTUS och sedan dess vågar du inte säga att något är bra ända tills du får höra bandnamnet.

ANCIENT RITES – ”Dim Carcosa”.

Den här slog jag på bara för att jag hade introriffet till ”Victory or Valhalla (Last Man Standing)” på hjärnan. För övrigt det enda bra riffet på hela plattan. Äger den gör jag inte heller så jag fuskade och rev på nyss nämnda låt via Youtube. Däremot gick jag i fällan och köpte ”Fatherland” när den kom bara för att den hade ett lila plastfodral. Jag behöver hjälp.

LH: Vilket härligt delay på sången. Är det Thundercats? Pepp pepp pepp!

HH: Så många antiklimax som man upplevde när man såg tecknad film som barn. Det här är för övrigt ett riktigt jävla Hatpastorn-band.

LH: Lite Pirates of the Caribbean.

HH: MITHOTYN?

HP: Pirates of MITHOTYN. Nej.

LH: Kan det här ha spelats in när power metal var stort?

HP: Det stämmer nog ganska bra.

HH: ANCIENT RITES!

HP: Korrekt.

THE ELYSIAN FIELDS –”We, the enlightened”.

Nu får man krypa till korset men den här köpte jag faktiskt för fullpris 1998. Hade hört en låt på en samlingsskiva som lät hyfsad och uppenbarligen räckte det för att kasta pengar på detta alster. Jag önskar jag kunde säga att jag blivit visare med åren, men det har jag inte.

HH: CREMATORY-doftande. Inte skitdåligt. Varför startar man alltid i tron att det ska bli skitdåligt? Keyboardisten spelar dock i sitt eget band. Till bandets fördel var det inget KULT-arrangemang i alla fall.

HP: Det är en grekisk duo. Lika bra att jag ger er en ledtråd på en gång för detta är ganska obskyrt.

LH: Ett gift manligt par? NIGHT OVER RHODOS?

HP: Haha, jag tror du tänker på ON THORNS I LAY.

HH: Att de döpte sin första skiva till ”Sounds of a Beautiful experience” ser jag som en skymf mot allt. Hoppsan, detta förvandlades till det dummaste jag någonsin hört. Konsten att löpa amok. Det är DITT band! Hatpastorns full strike i Fasttracker 2.

HP: Hahaha, nej. Det är THE ELYSIAN FIELDS.

HH: Men… har inte jag en skiva med dem?

HP: Mycket riktigt har du det. Du har den första, den som är helt fruktansvärt usel. Den skivan som jag äger har iallafall typ fem bra riff. Jag vann.

HH: En kokong av spunnet socker, det är THE ELYSIAN FIELDS. Jag är alldeles matt.

Efter THE ELYSIAN FIELDS gav vi bara upp. Vem kan klandra oss?

/Hatpastorn

This entry was posted on 7 januari, 2013 at 3:59 e m and is filed under Uncategorized. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.