Hatpastorns likpredikan

Jag lovade mig själv att inte göra en sådan här på ett tag, men när man trillar över vissa saker måste man göra något åt det. Idag ska vi bevittna inte bara en, utan två gruppers förehavanden framför en kamera. På så sätt kan jag komma vidare i livet utan att ha detta hängande över mig likt asgamar i något gudsförgäten öken.

Först ut har vi ett gäng som Dr Panzram tipsade mig om och jag trodde att det skulle räcka med att nämna detta fotografi på Facebook för att få det ur systemet. Det gjorde det inte. Ni som redan sett det får alltså uthärda detta ännu en gång. Ni andra, ja må Djävulen vara med er.

Självfallet snackar vi WYKKED WYTCH och innan jag sätter tänderna i denna godbit så vill jag ta tillfället i akt och säga ett par saker om den här Floridabaserade konstellationen. För det första, vem lyssnar på WYKKED WYTCH? Det är en seriöst menad fråga som jag är genuint intresserad av ett vettigt svar på. Jag har sett det här bandnamnet i olika sammanhand i Gud vet hur många år, de bildades redan 1994, men jag har aldrig kommit mig för att lyssna på möget. Varför vet jag inte då jag uppenbarligen är en magnet för usel musik, ta KEYDRAGON som ett jättebra exempel. WYKKED WYTCH har jag emellertid lyckats dribbla ifrån varje gång. Först trodde jag att det var själva bandnamnet som gjorde att jag undermedvetet undvikit detta då det onekligen doftar illa. WYKKED WYTCH. Hur uttalar man det? WICKED WITCH? Varför en massa ”y” istället för ”i”? Varför ett dubbel-k? Är det något från Trollkarlen från Oz?

Varför?

Trots namnet vet jag med allra största säkerhet att det inte är därför jag sluppit undan denna skändlighet. Antingen är det ett gudomligt ingripande eller så har jag helt sonika bara haft en makalös portion tur. Nu har jag dock kommit till vägs ände. Nu kör vi.

Uppe till vänster …

Nä, det här går inte.

Vi börjar i mitten. Vad i Guds heliga namn är detta? Ett vrålande monstrum med fluffigt rödfärgad post-klimakterielugg vars lekamen är stöpt i ett perspektiv inte ens HP Lovecraft skulle kunna fantisera fram. Lägg därtill trippeln shorts, gigantiska paljettstövletter och GORGOROTH-linne. Alla som har någon sorts form av filmsmak har sett den monumentala Basket Case-trilogin. För er som missat dessa cineastiska mästerverk så handlar de om en snubbe som har sin deformerade ex-siamesiska tvilling Belial med sig i en korg. Denna Belial har en tendens att i tid och otid rymma och mörda folk varpå problem uppstår. När jag fick se det här fotot var det första jag tänkte på att det här gängets frontkvinna, hon har smitit ur Dee Sniders korg och är nu ute efter att mörda hela världen. För att göra en lång historia kort, detta är ett inte topp ett världens mest smickrande bild på henne.

Uppe till vänster då. Ja, tittar man snabbt ser det ut som att frontkvinnan ätit upp MARDUKs gamla trummis Emil och spottat ut honom som ett grinigt spöke med kajal, morgonrock och svart läppstift. Jag har bara träffat Emil en gång men då det visade sig vara en vansinnigt sympatisk person hoppas jag att så inte är fallet.

Bredvid honom har vi ett stycke … ja, man ser väl kanske inte så mycket förutom den där irriterande jävla goth-luggen som personer utan självinsikt envisas med att bära. Att få håret i ögonen är fantastiskt störigt. Att bygga sig en frisyr som går ut på att luggen hänger konstant framför ögonen i tvinnad form är beyond obegripligt.

Om inte det vore tillräckligt barockt så väljer nästa person att dessutom bära en tjusig kjol i krossad sammet. Tyget som bara älskas av hårstrån från allehanda pälsdjur. I övrigt så ser han lika munter ut som pianisten i ROYAL ANGUISH. Självfallet har WYKKED WYTCH och ROYAL ANGUISH delat medlemmar genom åren. Vad annat hade man väntat sig?

Längst bort, som för att distansera sig, har vi den obligatoriska italienaren som med bister min och sugande blick förkunnar att nättröjor anno 2012 fortfarande känns grymt aktuellt.

Nu ska vi göra ett experiment. Blunda och scrolla ner sidan en bit. Öppna sedan ögonen.

Sweet dreams.

Dagens andra band är en grekisk grupp som Väänänen tipsade mig om. EREVOS kallar de sig och rent musikaliskt är det inte en total besvikelse, även om man hört betydligt mer spännande saker komma från den ön. Det jag uppskattar med dessa grekers bandfoto är den totala hopplösheten. Att grabbarna och tjejen dessutom valde att rada upp sig på Greklands tråkigaste plats gör mig på något sjukt sätt alldeles varm i själen.

Att gå omkring i en stängd skinnjacka är aldrig OK. Oavsett temperatur. Anledningen till att man uppfann huvtröjan var att hårdrockare världen över skulle slippa frysa lönnfetheten av sig och falla döda till marken likt plommon på senhösten. Dr Krull längst till vänster ser hyfsat frusen ut men försöker rädda situationen genom att ha armarna barskt i kors över torson. Det går sådär. Liksminket då? De svarta trianglarna får mig bara att tänka på Zelda-spelen till Nintendo.

Den kortklippte gentlemannen bredvid har sinnesnärvaro nog att ha jackan på vid gavel och är väl den som i sammanhanget ser mest vettig ut. Däremot är blicken lite väl hypnotisk för min smak.

Frontmannen däremot ger ett hyfsat ängsligt intryck när han har den lite lätt snäva jackan öppen och stängd samtidigt. Addera snubbens obalanserade kroppshållning, tröstlösa corpse paint och oskarpa anlete och vi har en mindre lyckad insats. Man skulle kunna kalla honom för Grekland sämsta MARDUK-Morgan look-a-like men … nä, han är fan Greklands sämsta MARDUK-Morgan look-a-like. Ni som kan skrivregler får hemskt gärna berätta för mig hur man på ett korrekt sätt skriver MARDUK-Morgan look-a-like. Rättstavningsprogrammet i Word exploderade nämligen i ansiktet på mig. En kul detalj är att denna kavata grek är den första människan i världshistorien som använder det där sladdriga bältet som sitter på alla skinnjackor. Extra kul att han inte gjort det halvhjärtat utan verkligen dragit åt svångremmen till bristningsgränsen. Faktum är att han dragit åt den så hårt att jackan lättar från axlarna. Ska man göra något ska man göra det rejält.

Tjejen då? Ja, hon spelar givetvis synt och ser exakt ut som en tjej som spelar synt i ett grekiskt black metal-band. Trist att hon inte har någon jacka dock. Man känner sig faktiskt en smula snuvad på konfekten. Hon kallar sig själv inte ens Lilith utan begagnar sig av namnet Tisiphoni istället. Trist. Frontmannen kallar sig själv för Growler bör tilläggas. Snubben saknar uppenbarligen inte humor eller så har bältet snörpt av blodtillförseln till hjärnan.

Den avslutande greken har även han valt att stänga jackan. Han valde även att använda Homer Simpsons sminkkanon när han anlade sitt corpse paint. Jösses, vilken röra. Min teori är att hans kunskaper inom liksminkandets ädla konst var minst sagt bristfälliga men att han likt förbannat skulle få till ett sådant där superavancerat 1996-paint. Naturligtvis misslyckades det å det grövsta varpå han försökte sudda över med svart och detta blev slutresultatet. Hans paint får mig faktiskt att minnas en makalöst rolig anekdot gällande ett band från Sundsvall som i sina demodagar på 90-talet hade ett visst bestyr med en strängspelare som dagen innan ett gig trodde att det gick att färga håret blont igen efter att ha haft det svartfärgat. Enligt legenden ska hela bandkassan gått åt till att försöka få det tillbaka till svart igen. Giget då? Legendariskt.

Ja, det var WYKKED WYTCH och EREVOS. Två grupper jag förhoppningsvis slipper möta igen. Nu vankas det tvättstuga.

På återseende.

/Hatpastorn

This entry was posted on 22 maj, 2012 at 7:04 f m and is filed under Bandfotokatastrofer.. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.