Hatpastorns likpredikan

Då var det då äntligen dags för mig att hämnas på Heidenhammer. Jag funderade först på att sätta ihop en lista över de mest hopplösa låtar jag kunde tänka mig, men det hade varit för lätt. Istället använde jag mig av Hammerheart Records samlingsvolym ”Music for generation armageddon” från 2002. Här finner vi arton låtar av minst sagt varierande karaktär. En del bra, en del dåligt och en enorm del mediokert själsdödande trams. Det som är intressant med att göra ett låtsnack som bara består av låtar från ett visst årtal och ett visst bolag är att man får en inblick i vad som var populärt just då. Som ni kommer att märka så var 2002 inte direkt ett musikaliskt kanonår. Just Hammerheart Records kommer jag granska lite noggrannare framöver då det var ett skivbolag som det finns en hel del att säga om. Jag känner oroväckande många som släppt plattor hos dessa holländare och gemensamt för dem är att INGEN har något positivt att säga.

Nu kör vi.

MERCENARY – “Seize the night”.
MERCENARY var det där bandet som fick rätt bra recensioner då det begav sig. Trots det känner jag ingen som någonsin ägt en skiva med gruppen ifråga eller ens funderat på att införskaffa en. Ett av MERCENARYs största problem var att de var ifrån Danmark. Dansk metal bör som vi alla vet närmas med största försiktighet. Att det musikaliska var en ganska fet och såsig historia gjorde inte saken bättre. Bearnaisesås är schysst att ha på maten, inte på stereon.

L H– AMON AMARTH!
HH – CEPHALIC CARNAGE! Eller demodödsthrash från Övik.
L H– Jag tippar på Kanada. Argentina?
HH – Meningslöst land typ Belgien.
L H– Äh, det här kan vara vad som helst.
HH – Det måste bara vara en siffra med i bandnamnet.
LH – 13? Eller 2 som i KILL 2 THIS.
HH – DYSMORPHIC 13?
HP/LH – HAHAHAHA!

Det är danskt.

HH – Plötsligt föll alla bitarna på plats. Är det HATESPHERE eller någon annan skit?

Ledtråd: BOLT THROWER har en skiva som heter så.

HH – Det är alltså det här som är MERCENARY? Ibland är det bättre för bandets skull att man inte har hört dem. Åh, jag blir riktigt jävla irriterad när jag hör det här.
LH – Hade inte Danmark med det här i schlagerfestivalen?
HH – Jag tror det. Grymt mycket vind i håret under gitarrsolot. Mycket puta med munnen och gå ner på knä. Som en avdankad godispåse av absolut sämsta tyska sort.

SATARIEL – “Coffin gateways”.
SATARIEL har en av världens snyggaste logotyper. Punkt. Synd bara att den inte användes på detta album. Det märkliga i detta låtval är att om Hammerheart varit smarta hade de tagit med ”Holy trinity” istället. Dels är den skivans starkaste kort och i ett rent marknadsföringsmässigt syfte hade det väl varit hyfsat fiffigt att pusha extra hårt på att Messiah Marcolin gästsjunger.

HH – DARKANE?
LH – Umeå?
HH – Trollhättan?
LH – Luleå? Rätt tekniskt det här.

Typ rätt. Bandet är en soppa av norrländska musiker. Vi säger att Boden, Umeå och Luleå är rätt.

HH – Inte helt uselt. Och DÄR kom rensången. Jag blir så matt.
LH – De har en alldeles för bra trummis. Lite väl cleant ljud för min smak, men i övrigt var detta inte alls dumt.
HH – Sååååå tvåtusentvåproduktion.

Ledtråd: Bandnamnet är ett demonnamn.

LH – BAAL!

Det är SATARIEL.

HH – ÄR DET HÄR SATARIEL!?  Dem såg jag live i Umeå en gång. ”Hellfuck”-demon var inte alls så pjåkig vill jag minnas.

MORIFADE –”Lost within a shade”.
Ständigt aktuella MORIFADE. Ja, vad ska man egentligen säga? Ur ett rent musikaliskt perspektiv är grabbarnas power metal varken sämre eller bättre än alla andra grupper i genren som släppte album vid denna tidpunkt, men för att uttrycka sig milt är detta inte direkt min kopp sprit. Däremot är det tidlös underhållning att tråka ALGAION-Kamijo att han lirar med dem. Då jag varit så elak med honom på senaste ska jag vara så trevlig att påstå att MORIFADE aldrig var lika värdelösa som det tidlöst genomruttna skitbandet SONATA ARCTICA. Det kan vara det finaste omdömet dessa grabbar någonsin fått.

LH – Finskt. Eller tyskt.
HH – Åh, herregud.
LH – Jag får farliga The decline of western civilization part 2-vibbar. “He´s a foxy guy”!
HH – Italienskt? Det är smaklöst och det är hurtigt och de borde skämmas.
LH – Texten känns inte speciellt tysk. Men likväl sådär härligt smaklös.
HH – Det låter nordgermanskt med en fadd portugisisk eftersmak.

Det är svenskt.

HH – Är det MORIFADE!?
LH/HH – Haha! Ständigt detta MORIFADE.

NECROPHOBIC – “Dreams shall flesh”.
Finns det ett band som haft oflyt i sina val av skivbolag måste det väl ändå vara NECROPHOBIC. Black Mark Productions, Hammerheart Records och nu det sjunkande skeppet Regain Records. Nu vet jag inte hur hårt grabbarna drabbats av dessa bolags aktiva val, men jag anar att de hade varit ett betydligt större band om de haft ett skivbolag som satsat lite hårdare. Rent musikaliskt finns det inte så mycket att orda om. Klassisk Stockholmsdöds av ädlaste valör.

HH – Det här måste vara NECROPHOBIC. Jag såg dem i Umeå typ 2003.
LH – Usch för gitarrsolot.

Det är alltid lika kul att skriva en smärre uppsats om bandet ifråga när deltagarna gissar rätt efter två sekunder.

DEMONS OF DIRT – “In dreams”.
Dessa grabbar kom från Sveg och jag tror att jag varit på fest med en av snubbarna när jag gick i gymnasiet. Mer finns inte att säga då deras musik var lika minnesförlustsframkallande som det kalaset. Det sista jag minns är att Near Dark-Tobbe försökte steka en varmkorv i en kaffebryggare. Observera att jag skrev steka. Heidenhammer spydde dessutom svart slem under festens slutskede.

HH – Trött ATG-thrash.

De kom från Sveg. Tre ord i bandnamnet.

HH – TBV?
LH – Ingen aning men det lär vara något extremt skitnödigt.
HH – Det låter som det saknas något i produktionen.
LH – Ja, det tunga.

DEMONS OF DIRT.

HH/LH – ???

SINISTER – “Bleeding towards the vendigo”.
Av alla band jag skitit fullständigt i måste SINISTER tillhöra den absoluta toppen. Trött holländsk döds som inte blev ett dugg mer spännande bara för att de tog in en tjej på sång.

LH – Jag vet vilka de lyssnat på iallafall. Sanslöst CANNIBAL CORPSE-doftande.

Ledtråd: Tjej på sång.

HH – Det här är allt som blev fel med dödsmetallen.
LH – De saknar det där psykstörda. Jag tror inte på att de är kapabla att mörda någon.
HH – Det här är life metal.

SINISTER.

HH – Är det här SINISTER? Fan också. Har de legat på Hammerheart? Ja, någon storsäljare hos Nuclear Blast blev de nog aldrig.

DIVERCIA – “Modus operandi”.
Detta var en konstellation som bara existerade i en kall meningslös tomhet. Jag kan sätta en hundring på att ingen av er i läsekretsen någonsin hört talas om DIVERCIA tidigare.

LH – Usch! Garanterat franskt.
HH – Jag skulle också gissat på det. Sångaren heter Laurent och bär plagg i krossad sammet. Fy fan vad dåligt.
LH – Samt har en svart utväxt som är väldigt långt ner. Han var gothare tidigare, mognade men har kvar samma lidelse. Och samma synt som när han var fjorton.
HH – För att inte tala om hans läderbrallor med snörning på sidorna. Borde inte det här ligga på Holy Records?
LH – Det är inte tillräckligt pretentiöst och finskt.

Det är DIVERCIA och de kom faktiskt från Finland.

HH – Vilka?
LH – Divorceia.

INTERNECINE – “The elder gods”.
Arbetsnarkomanen Jared Anderson nöjde sig inte med att spela i både HATE ETERNAL och MORBID ANGEL utan var tvungen att dra igång detta sidoprojekt som lät som en mer urvattnad version av nyss nämnda konstellationer. Få brydde sig. Några år senare dog han.

HH – Väldigt framträdande hi-hat.
LH – De här kan vara vad som helst. BLAZING ANAL STICHES?
HH – Är det såhär GODHATE låter?

INTERNECINE.

HH – Omöjligt att gissa. Sjukt intetsägande.

PRIMORDIAL – “The heretics age”.
På tal om udda låtval att ta med på en samlingsskiva är detta ett gyllene exempel. PRIMORDIAL är ett fantastiskt band och ”Storm before calm” är ett monumentalt album. Synd bara att de inte valde att ta med brottarhiten ”Cast to the pyre” istället. ”The heretics age” är nämligen inte alls speciellt representativ för det övriga materialet, även om det är en minst sagt hejig bit.

HH – Det här lät schysst. Är det norskt? Det låter som ODIUM. Fy fan vad jag kommer att få äta upp det här men detta var jävligt bra. Det här är väl fan inte VINTERSORG?

HAHA!

HH – Ja, man blir ju döv efter all dålig musik. Ät ett berg avföring och försök sedan äta en kexchoklad.

PRIMORDIAL.

HH – Kuken.
LH – Hyfsat osannolikt arrangemang.

BLOOD RED THRONE – “Souls of damnation”.
Dessa norrmän fick någon sorts form av hype, av största sannolikhet tack vare medlemmarnas tidigare eskapader. Jag förstod dock ingenting. Ett hopplöst försök att spela amerikansk death metal med dåligt ljud var vad det var. Bandbilderna var emellertid rätt käcka.

HH – Jag hatar trumljudet.
LH – Ganska bra sång. Ganska. Bandet heter garanterat något med “Rotten”.

Bandnamnet består av tre ord. Ett norskt band.

HH – BLOOD RED THRONE. Ja, det var aldrig något att hänga i julgranen. Det här gör mig nästan förbannad. Om deras bandbilder var på riktigt skulle jag vara glad. Där sköt de sig.

DANSE MACABRE – “Danse macabre”.
Minns ni när Jan från ANCIENT RITES fick fnatt och startade legendariskt ruttna DANSE MACABRE? Inte? Jag minns det i alla fall. Med fasa.

Jag visste ärligt talat inte att de gjort en musikvideo så se detta som en ren ”bonus”.

LH – Är det den holländska vampyren Odin på sång?
HH – Är det AND OCEANS?

Titeln är vad bandet heter.

HH – Skit? Det här måste vara Hammerhearts svar på MISANTHROPE.

Belgiskt.

HH – Ja, det var ju inte ”Towards the skullthrone of Satan” i alla fall.

Det var DANCE MACABRE.

LH – Ja, makabert var det i alla fall. Fantastiskt dåligt. Är det bara jag eller lät oroväckande många band såhär?
HH- Det stämmer. När folk i märkvärdighetens namn skulle sluta i sina ordinarie band för att utforska genrer som goth gick allt åt helvete. Detta är ett typexempel.

SEVERE TORTURE – “Butchery of the soul”.
SEVERE TORTUREs debutalbum “Feasting on blood” har gått någotsånär varm i min stereo genom åren. I vanliga fall har jag inte mycket till övers för dylik musik men dessa holländare har något speciellt. Det kan vara den rassliga produktionen och den orimliga sången som tilltalar mig. Lägg därtill att detta är relativt okomplicerat. Vi slipper onödiga trix och labyrintartade arrangemang. Hatten av!

Snygg stavning av snubben som lagt upp videon.

LH – DEVOURMENT?
HH – BRÖTLERS?
LH – FESTERING…
HH – Ja, definitivt något med FESTERING. FESTERING CLITPEEL?
LH – Det låter som ett framfall. Bättre än DEVOURMENT.

SEVERE TORTURE.

LH – Ja, men det var ju typ det jag sa.
HH – Close enough. Jag ska maila dem och be dem ändra namn till FESTERING CLITPEEL.

THYRFING – “The giant´s laughter”.
Ännu ett bisarrt låtval av Hammerheart. Jag har hört min beskärda del av THYRFING genom åren men skulle någon spela upp den här låten för mig skulle jag aldrig kunna gissa att det var just THYRFING. Jag anar att grabbarna överdoserade på ENSLAVEDs ”Monumension” innan de skrev detta.

LH – Man vad i Satan? De här heter säkert något i stil med BENEATH THE SILENT LUNAR ECLIPSE.
HH – Sångaren sjöng ju i sitt eget band.
LH – Omslaget är garanterat lila.

Det är svenskt.

HH – Är det HAVAYOTH?
LH – Är det förvirrade ungdomar? Brände de ner ett tält och fick spela in en demo?

Var snälla nu, det här kommer jag få fan för.

HH – Sångaren har garanterat kickat minst femtio personer som ifrågasatt hans konstnärliga vision.

Där stoppar vi! Det här är THYRFING och jag kommer få fan av Väänänen för det här.

LH/HH – Hahahahaha!
LH – Rensången luktar tung lugg som måste kastas för varje stavelse.
HH – Thomas, förlåt.

CARPE  TENEBRUM – “To see your name”.
CARPE TENEBRUM var det där projektet som inte riktigt visste vad det ville. Ena sekunden var det söt black metal och nästa sekund amerikansk dödsmetall. Vidrigt fula omslag hade de också. När den rödhåriga titanen Astennu lyckades bli kickad ifrån samtliga norska band samtidigt drog han igång detta projekt igen och när det kommer till grupper ingen brydde sig om tillhör CARPE TENEBRUM eliten. Denna låt är tagen ifrån projektets svanesång.

LH – Det var visst fler band som brände ner tält. Och hade trummaskin.
HH – Jag blir så trött.
LH – It´s a deep gory pit att hitta all den här skiten. Här har vi en snubbe som hittat ett bra riff och spelat in det på datorn så snabbt han bara kan.
HH – Det låter verkligen som en förproduktion som något spelat in på datorn. Jösses.

Soloprojekt från gammal DIMMU BORGIR-gitarrist. På första plattan hade de en tecknad jättespindel som knullmördade en brud på omslaget.

HH- Nej! Den där jävla skitskivan som du alltid plockat fram tidigare. Det är CARPE TENEBRUM. Jag har garanterat hört det här bandet tjugo gånger i sådana här tävlingar.
LH – Och du mindes inte vilka de var?
HH – Du, det kan ingen.

CRUACHAN – “The children of Lir”.
CRUACHANS debutalbum “Tuatha na gael” är en imponerande uppvisning av black metal och irländsk folkmusik. Sedan dess har de spelat hemsk folkmusik. Med avgrundslik produktion. Simon Ulfsbäcker som skrev för Close-Up en gång i tiden beskrev detta som ett ”könskvoterat lattjolajbanprojekt”. Jag kunde inte sagt det bättre. Till irländarnas försvar måste jag säga att deras senaste vax är en klar uppryckning. Denna låt är emellertid tagen från deras absoluta bottenperiod.

HH – Är det här på riktigt?
LH – Jag gillar det redan. Eller vänta lite nu. Nähä, jag ville så gärna att det skulle vara bra.
HH – Cru.. Crua.. Kruk… CRUACHAN! HA!
LH – Hade det varit på svenska hade det kallats vit makt-musik.
HH – Vit maktkamp på Falcon Crest. Hur fan kunde det här släppas.
LH – Man ska inte ha med flickvänner på sång.
HH – Jo, bättre det här än att kidsen ränner på stan.
LH – Tar låten aldrig slut?
HH – Nej. Versen är för övrigt stulen av FALKENBACH. Kan inte jag få dricka sprit nu?

REBAELLIUN – “Rebellious vengeance”.
När det kommer till brasiliansk djungelpunk har jag alltid föredragit sorgligt underskattade ABHORRENCE framför KRISIUN och REBAELLIUN. Vill ni ha rens så köper ni ”Evoking the abomination”. Se det som ett tips från coachen. Snackar vi REBAELLIUN istället så var de rätt schyssta de med, men lånen från KRISIUN blev ibland lite väl påtagliga.

HH – Då var BRÖTLERS tillbaka.
LH – Ja, det här var ju allt samtidigt.
HH – Varför tjafsa? Det är såhär demokratiska band måste fungera i praktiken.
LH – MORBID ANGEL på speed.

Brasilianskt.

HH – KRISIUN? Jag erkänner att det var ett bra tryck iallafall.
LH – Det här var den mest malplacerade sologitarren jag hört.
HH – Bedrövligt.

REBAELLIUN

HH – Jaha, där ser man.
LH – Samplar man en myggsvärm så låter det såhär. Grundtanken var god. Men så mätt man blir.

IMPIOUS – “Dead eyes open”.
En gång i tiden fanns det ett fantastiskt bra band från Trollhättan som hette CROWN OF THORNS. De släppte bland annat en fullängdare vid namn ”Eternal death” som än idag är ett av mina absoluta favoritalbum. Efter det bytte de namn till THE CROWN och blev betydligt sämre. Nu kanske ni undrar varför jag yrar om CROWN OF THORNS istället för IMPIOUS? Ja, lyssna och bedöm själva. När det kommer till att ogenerat stjäla ett annat bands musik rakt av vinner IMPIOUS guldmedalj.

HH – Kom igen Trollhättan. Det här låter som om TRIBAL INK-Uffe skulle försöka komma tillbaka till usla IMPIOUS genom att skriva ett gäng trötta låtar.

Det är IMPIOUS.

HH – HAHAHA!!!
LH – Jag hatar band där man hör att gitarristerna lyssnade på BLIND GUARDIAN i tonåren.

HAGALAZ RUNEDANCE – “Frigga´s web”.
Jag hade skyhöga förväntningar på detta då jag i min vildaste fantasi trodde att det skulle vara en fortsättning på dark ambient-projektet AGHAST. Det visade sig vara helt felaktigt. Vad man fick var en trist neofolk-historia där antalet minnesvärda partier var lika med noll. Att kvinnan bakom projektet, Andrea, släpade med sig sin dåvarande make Samoth till skivinspelningarna gjorde ont värre. Vi vet alla hur illa det gick när Ihsahn skapade musik tillsammans med sin fru i PECCATUM. Detta är inte lika hemskt, men under ytan lurar en Lovecraft-doftande skräck.

LH – SÄCKPIPERS?
HH – Är det LORD WEIRD SLOGH FEG?
LH – Det här kan vara bra. Synd bara att man alltid blir besviken. Eller vänta, det var inte så tokigt. Förutom att det inte händer någonting.
HH – CEPHALIC CARNAGE?
LH – Jag tror det här bandet har åtta medlemmar.
HH – Jag tror att en lajvare spelat in det här för att impa på sin flickvän. Är det HAGALAZ RUNEDANCE? Att hon inte fortsatte med AGHAST istället gör mig riktigt jävla förbannad.
LH – Hissmusik.
HH – Pissmusik.

/Hatpastorn

This entry was posted on 28 februari, 2012 at 3:03 e m and is filed under Uncategorized. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.