Hatpastorns skivjakt 2025
Jakten på skivor man dör om man inte får äga fortgår. Ett ändlöst projekt, men genom alla dessa decennier har den listan krympt rejält. Ibland för att man får tag i plattan, ibland för att man kommer på bättre tankar. Livet kanske inte blir bättre om man har både promoversionen OCH CD-version av And Oceans/Bloodthorn-spliten. Eller vem försöker jag lura? Klart livet blir bättre av det.
Vilka skivor planerar jag att bli ägare av 2025? Det är egentligen bara ett 30/40-tal, men vi tar några av de mer udda fåglarna. Let´s find out!
Mystic Circle – Morgenröte – Der Schrei nach Finsternis – Bildvinylutgåvan
Okej.Hur ska jag förklara detta? Skivan i sig är liksom ett monument över exakt hur hopplös tysk black metal kan vara. Bildvinylen är helt korrekt så smaklös som man kan förvänta sig när Aaarrrgon och company är i farten. Varför vill man då äga den? Ja, ibland när jag blickar över min skivsamling känns det som att det är mer en samling av bevismaterial än skivor man faktiskt lyssnar på. I fallet med denna vill jag kunna hålla i bildvinylen för att förstå att den finns i den verklighet man faktiskt lever i. Sedan är det ett massivt inlägg om Last Episode i görningen.
Prisbild? Discogs består i sedvanlig ordning av en samling vettvillingar, men jag ser nu att den holländska säljaren 666lars säljer den för 15 Euro. 13, 50 Euro i frakt. Säljarens betyg, 97, 3 %. Alla som beställt via Discogs vet att säljare med betyg under 99, 9 % kommer bjuda på ett makalöst strul. Necrophileas Foggs äventyr med bulgariska säljare är en följetång som … ja, egentligen borde jag be honom skriva ett inlägg om det. Om inte annat borde han skriva ett inlägg om när han skulle beställa från frun till någon tjomme i Death SS och … haha, det är jätteroligt.
Men.
Ska man då pynta 400 spänn till en säljare med dubiös bakgrund för att få hem en skiva man inte bara redan har i annat format utan man tycker även den är urusel? 400 spänn, det är liksom 15 black metal-CDs släppta av CCP Records, typ Grabak och en kasse Vinterriket-tapes. Fraktfritt!
Det är lite såhär det går till när jag tänker. Många viktiga beslut att ta i beaktande. Jag lägger ut en liten trevare här. 200 spänn ink frakt, rakt av. Det kommer smälla i Swish-appen. Skivan kommer få ett gott hem här. Bredvid Mithotyn-bildvinylen och Non Serviam-bildvinylen. Ja, just det. Andra Non Serviam-skivan. ”Necrotical”. Heter den ens det? Sångaren skriker ordet ”possessed” skitmånga gånger i alla fall.
Jag är helt matt.
Scheitan – Travelling in Ancient Times
”Men Hatpastorn, har inte du redan haft den i snart 30 år?” Nej och det finns en stor sorg i det. Det är faktiskt rent naturvidrigt att jag inte äger den på CD. Var snubblande nära att köpa den bulgariska kassettversionen, men det sket sig. Just det, den som är felstavad. Heidenhammer har Scheitan på CD och herregud vad han varit mallig och stygg över det!
Återigen, en skiva jag kanske inte tycker är sådär otroligt bra, men det är ju Scheitan och det är ju ”Travelling in ancient times” och det är ju Invasion Records och det är ju det där OVERKLIGT mäktiga omslaget. Att de valde ett helt annat omslag till vinylåtersläppet är ofattbart och historielöst.
Det här är inte MITT Scheitan!
Prisbild? Spanska säljaren Turboshop med 98, 1 % i säljarbetyg är billigast med sina 20 Euro plus 13, 50 Euro i frakt. ”Near mint”. Är det konstigt man är förbannad jämt? Jag tänker så här. 150 spänn ink frakt? Max.
Accursed – Meditations Among the Tombs
Amerikansk doomdödsblack från 1995. Ni vet ett sådant där band där en av medlemmarna hemskt gärna vill spela black metal men får inte för de andra. Såg en annons för skivan runt 1995/1996 och det var något med omslaget och titeln som kittlade. Jag har aldrig sett skivan i verkligheten ska tilläggas. Swerdmester Irminsul skrattade och beskrev omslaget som något hämtat från communityt Helgon och han har absolut inte fel i det. Ändå är det något som lockar.
Många år senare hörde jag den på Youtube och det är knappast någon gömd juvel, men det finns partier jag gillar. Något av en udda fågel.
Prisbild? Italienska säljaren robtet2 är ökänd för sina helt trafikskadade överpriser och övertro på sin förmåga att beskriva skivans skick. Han vill ha över tusen spänn och 150 spänn till i fraktkostnader. Vilken jävla idiot. Accursed är liksom ett monument över konceptet 50 spänn för begagnad CD.
Eller ja, 200 spänn ink frakt då. Max.
Ewigkeit – Battle Furies
Han britten, Mr Fog, kanske mest känd från The Meads Of Asphodel och hans korta inhopp i In The Woods. Verkar vara rätt skum och svår att ha att göra med. Hursomhelst. Första Ewigkeit, första släppet på Eldethorn för övrigt, från 1997 vill man äga. Så är det. Hur den låter? Ja, alltså. Tänk ett brittiskt tidigt Wallachia typ. Det är rätt glatt med andra ord och småbisarrt. Haha, fan vad jag inte säljer in första Ewigkeit, men det är så den låter och herregud vad jag måste ha den i mitt liv. Den väcker liksom ett latent Benighted Leams-komplettistbehov utan att ha med Benighted Leams alls att göra. Glasklart för mig och det borde vara exakt lika glasklart för dig.
Hörde jag en hundring ink frakt?
Maanelyst / Impitchrev – Splitdemon Vol. 1
Carpathian Forest var ett bra band ända tills Nordavind hoppade av. Han låg nämligen bakom de bra riffen och låtarna. När jag såg att Nordavind startat ett soloprojekt vid namn Maanelyst gick jag upp i brygga av glädje. Det här måste bli bäst. Sedan gick åren och världen gick vidare. Upptäckte långt senare att det faktiskt blev något släppt med Maanelyst. En split från 2004 med Impitchrev som var Nordavinds dark ambient-tjohej. Hurra, tänkte jag och … ja vi närmar oss 2025 och jag har ALDRIG sett den skivan i verkligheten. Den finns upplagd på Youtube och ärligt talat är den inte alls så bra som jag vill få det till men nu är det fan personligt. Jag vill stänga det här kapitlet av mitt liv. Kapitlet att inte ha Maanelyst-splitten.
Prisbild? Norska säljaren Winst vill ha minst 500 för skivan och en miljard i frakt. Tjena. Med tanke på vad norrmännen gjort med black metal de senaste 25-30 åren borde de skicka skivan gratis med ett kort det står ”förlåt” på.
Autumn Verses – Tunes of Disconsolation
Finsk typ black metal på anrika Solistitium Records. 1997. Ännu en skiva jag inte kan begripa varför jag inte äger. Tror aldrig jag sett den i verkligheten. Omslaget har jag och Heidenhammer emellertid skrockat åt sedan dag ett.
Musikaliskt inget man kanske slänger på varje dag, utan detta är mer för att täcka upp luckor i Solistitium-katalogen. Kanske att man vill visa sig på styva linan när man får finfrämmande och man bjuder på blanksprit i uthuset och fiskar fram lite Autumn Verses på kvällskvisten. Sprit, pommes pinnes och Autumn Verses. Vilket gemyt!
Prisbild? Oväntat låg! För 15 Euro kan man få sig ett ex av en dansk säljare, men där drar man ändå gränsen. Alltså vid Danmark. Det finns en turk som säljer den för några tior mer, men då vill dåren ha 30 Euro i frakt. Herregud, vi snackar Autumn Verses, alltså 50 spänn INK frakt!
Morningstar – As the Wolves Howl
Jag dör om jag inte en vacker dag får tag i CD-versionen släppt via Wild Rags. Finsk rökare från 1995. Det störiga med denna är inte att den är dyr, tvärtom, den är oförskämt billig. Problemet är att den är helt hopplös att få tag i. Den såldes sist på Discogs den andra oktober, men jag svär att någon måste nypt den på två sekunder, eller att den inte lades upp för försäljning i Europa för den dök då INTE upp i min wishlist. I min ungdom fanns skivan i allehanda begagnatlådor, men av en eller annan orsak köptes den inte. Det var dumt. En teori till varför skivan är så pass billig är att den såg begagnad ut redan när den var ny. Wild Rags … ja, en vacker dag får jag skriva historien om det bolaget.
Sad Legend – S/T
Den här höll jag i på Skivbutiken i Sundsvall. Lade tillbaka den och köpte något annat. Det var ju dumt eftersom sydkoreansk småjolmig black metal av det mer vemodiga slaget haft samma värdeutveckling som Bitcoin! Det blev någon sorts form av Sad Legend-hype långt efter att skivan släpptes och det räckte tydligen för att driva upp priserna till över tusenlappen. Extra störigt då detta är den enda skivan som släpptes av sydkoreanska Hammerheart Records jag inte har.
Bandfotoutvecklingen bandet hade … Ja, comeback-plattan från 2009 var ingen tsunami av succé heller. Debuten är dock rätt fräck så den är jag på jakt efter. Men att betala över tusen spänn är helt galet. Det gör man inte. Jag tänker så här. Ditt exemplar av Sad Legend du ändå inte lyssnar på mot ett paket mysteriesläpp från mig. Kom ihåg, fem grabbnävar ratpåseartefakter är fler än en Sad Legend.
Children of Mäani – The Veil of Osiris
Vindsval från Blut Aus Nord har haft en hel del högoktaniga sidoprojekt. The Eye, exempelvis. Herregud vad den skivan, ”Supremacy”, är bra. Children Of Mäani har jag varit på jakt efter ett bra tag. 1998, året den släpptes. Velvet Music International, bolaget. Ett bolag jag alltid haft ett gott öga till, även när de gick under namnet Impure Creations.
Återigen en skiva jag fan aldrig sett i verkligheten. Tro mig, det där omslaget missar man inte. När fransmän ska förklara för en hur Egypten fungerar får man vara på tårna.
Prisbilden är naturligtvis orimlig. 5-600 spänn för en EP, det svider. Särskilt då den trycktes i tusen exemplar och jag kan ge mig fan på att det finns ex antal osprättade kartonger i något franskt källarutrymme. Tro mig, jag kan inte minnas någon Children Of Mäani-hype 1998! 2-300 spänn skulle jag lätt kunna lägga dock.
Nu orkar jag inte rabbla upp fler släpp jag är på jakt efter. Förhoppningsvis blir 2025 året jag kan bocka av ett flertal av dessa nuggets. Eller så står jag där i december nästa år och det enda jag fått tag i är Mystic Circle-bildvinylen för överpris. Jag är redan nu arg på förhand.
Hejdå.
/Hatpastorn
Hatpastorns likpredikan 
Lämna en kommentar